Fascha aj BHalnt-Jean-AQ AC! the (Fragment af M. Damoiseaus resa i Egypten och Syrien.) Djezzar-Pascha, som förut kallades Ahmad, är född i provinsen Bosnien. Vid sexton års ålder måste ban fly från sitt fädernesland, för att undgå följderna af ett tilltänkt våld mot sin svägerska. Han begaf sig till Konstartinopel och lyckades att der lefva okänd. Men då han saknade alla medel till uppehälle och råkade i den största fattigdom, nödgades han sälja sig till en slafhandlare, som förde honom till Egypten. I Kairo köptes han af Ali-Bey, som satte honom bland sina Mameläcker. Ahmad utmärkte sig snart genom ett eförskräckt mod och en ovantbg skicklighet. Dessa egeuskaper förvärfvade honom hans nya herres förtroende. Gällde det att mörda nägon misstänkt Bey eller underbefälhafvare, så skickades Ahmad genast i fält, och han medförde alltid vid sin återkomst den proskriberades hufvud som ett vittne om sin djerfhet och klokhet. Sådana förtjenster kunde ej letnnas utan belöning; de förskaffade honom af bans kamrater nåmnet Djezzar (mördaren, bhöedelny och förvärfvade honom Alis förtroende: och gunst. Han var i:en lysande belägenhet, då en olycklig händelse hejdade hans lyckas fart i Egypten. Ali var mycket misstänksam: ech:trodde sig ba skäl, att beklaga sig öfver Saleb-Bey, en af hans välgörare. Att fatta en misstänka var för honom detsamma som att fälla en död-dom; han tppd og således åt Djezzar alt hämta Salch-Beys hufvud; men Djezzar nekade, antingen af deltagande för den olycklige eller af samvetsagg , och tillät sig några invändningar. Då han följande daDo gen märkte att Ali lät gifva akt på honom, och fick veta att en Bey vid namn Mohammed hade åtagit sig alt mörda Saleh, fruktade Djezzar i sin ordning för sitt hufvud, hvar-. före han flydde, och efter ofantliga mödor slutligen anlände till Constantinopel. Han sökte der att fi någon tjenst, och åberopade sina mordgerningar i Egypten; men då han icke kunde smörja de förnäma i palatset om munnen med feta skänker, blet han afvisad af denna soåla lycksökarehop, som öfverallt hindrar de sökande att nalkas sin regent. Han nödgades ännu en gång taga ett förtvifladt steg; han gick ombord på ett fartyg som var destineradt till Syrien, med föresats att som simpel soldat träda i tjenst hos den första Paseha i det guvernement der han landsteg. Händelsen förde honom till Druzerna, och han blef mottagen som gäst hos Emiren Jussufs Kjaja. Kort derefter begaf han sig till Damaskus, der hans värds kredit förskaffade honom titel af Aga, med befäl öfver fem fanor eller 50 man. Efter någon tid anförtrodde Druzernes Emir honom befälet i Bayruth; men kvappt hade han tillträdt detta embete, förrän han förrådde sin nya herie och uppsatte Sultanens fånor på fästningens murar. Emiren Jussuf blef uppretad öfver denna traläöchoet anh harteda aöttuica hace DPacehan I