allas; den tredje höll före att Allmänheten
10g så benäget skulle upptaga den rättvisa
ryllningen åt en inhemsk förtjenst, och före-
log att efter det bekanta trampfartyget be-
ämna tidningen Gefion; den fjerde hade om-
ört vår Heimdalls namn och fått Idel halm
leraf. De öfrige delade sig emellan Argus i
und, ty man borde slå sort på, hette det,
Svenska Ugglan , Gumman Carolina efter al-
as vår moder, Skanda och Fanda samt den
Pattiotliske Fuskaren. Här voro alltså nio
wmnn och, som Läsaren ser, intet ibland dem
tt förkastag en t:dning som något vill ut-
ätta, kan också knapt vara befiten med stort
ärre; men ett i sendser, hette det å ena sidan,
ch å den andra ville naturligtvis enhvar ha
itt först till heders. Discussionerna i anled-
ning häraf äro för vidlyftiga och abstracta att
tidningen kunna intagas; men om Philoso-
shiska Facukhteten icke förbjuder det, hoppas
vi I våra exercitii-dispntationer få lägga det
närkligaste derutaf under Allmänhetens ögon.
Tvifken utgången blef, behöfva vi icke här
ör andra gånsen gifva tillkänha; vi få blott
öfverensstämmebe dermed be våra Läsare
n gång för alla erinra sig, att förkortningen
Red. icke i detta blad såsom i de vanliga
lagbladen betyder Redactören eller NRedactio-
ren, utan fasthellre Rederiet eller den för må-
raden tjenstgörande Correspondentredaren,
Red. utbeder sig att härmedelst med den
yetalande Allmänheten få äfverenskomma om
fraktlegavilkoren. Red. bezär för sina oegen-
nyttiga bemödanden till Allmänhetens tjenst
cke mer än tre ting, de trenne maxima eller
hufvudsaker, emot hvilkas erhållande Fredric.
len Eude skall hafva erhjudit sig att vinna
mura många bataljer man behagade: det första
ir penningar, det andra är penningar och
let tredje är penningar. - Vi äro nog af-
undsvärda att hafva upplefvat en tid då så
nånga ädla och patriotiska företag blifvit vå-
sade, der man icke sparat de dyraste uppolf-
ingar af allt hvad menskligheten aktar beli-
sast, af vänskap, kärlek, blodsband, välfärd
och menniskoväl, och för allt detta icke be-
särt annat än den Iumpna penningen hvilken in-
sen tänkande mMenniska ett ögonblick tvekar att.
oortkasta för vida obetydligare ting. Red. har
sänt sig hänförd af dessa sublima efterdömen,
Red. har ett hjerta, Redshar pio hjertan, och
le klappa alla för fosterlandet såväl som för
osterbygden ). Hvem är då den låge som
ionu har en skärf och icke skulle vilja offra
len i egenskap af denna tidnings prenumerant
vå fäderneslandets altare? Kommen. hit, alle
som proceuten och lånen på pant, hofstall-
nästare och stalldräöngar, kammarherrar och
ammarjungfrur, pharaobankörer och spar-
anksintressenter!? Kommen hit, I som njuten
epsioner och J som njuten fattigmedel, I som
cke viljen betala bevillning och J som icke
uumnen, f. d. kammarjunkare hos Högstsalig
Tennes Maj:t Enkedrotteingen Glorvördig i
minnelse såvälsom f. d. tullskrifvare, ff. d.
horister vid Kongl. Theatren och f. d. hä-
adstjenare! Och du, darrhändte vaccinator,