elever följer vid bibringandet af-Topografien, tillika ed den af honom antagna method vid ländernas fysiska beskrifuing, Slutligen underrättas: man, att Förf. har wvder tryckning ett historiskt arbete, kalladty Berättelser ur Allmänna Historien, som är utarbetadt i öfverensstämmelse med denna Geografi, så att det hela skall bilda en sammanhängande Geografisk och Historisk lärokurs. Förf. lofvar , dessutom att, när första delen af detta avbete utkommer, yttra några ord om den Geoarafiska och Historiska läsningens sammanhang. Naturbeskrifningen, ämnad. att bibringa ele verna kunskap om de aaturalster, som i den Fysiska. Geografien irppräknas, skall, enligt : Förf. uppgift, vara ex af de nylieter, som icke funnits i de äldre läroböckerna. Detta är sannt, åtmiostone på det sätt, Förf. belhand.lar den. Förf. har, som han sjelf uttrycker sig, ej trott hbufvudändamålet vara, att uppställa denna beskrifning efter rigtigt wvetenskapliga grunder i synnerhet hvad växterna angår; men han förmenar likväl, att kännare vid närmare påseende snart torde märka, att naturliga systemet är följdt i alla underafdeluingar, så vidt det var möjligt. i oo oI den Fysiska Geogratien, hvarest Förf. skiljt Topografin från sjelfva beskrifningen, börjar han en kort inledning, upptagande ; några nödvändiga upplysningar wurv den Mathematiska Jordbeskrifningen, nemk. om jordens . storlek, Longitud ech Latitud o. s. v. hvårefter undervisningen om: kuststräckningarne i vidtager, från hvilka han öfvergår till floder, sjöar och bergsträckningar. Derefter följer beskrifningen om de serskilda verldarnes och ländernas olika naturbeskaffenhet, hvarvid Förf. endast haft efseende på bergsträckningar och. de deraf uppkommande flodem råcen såsom gränser; något, som ej heller : hittills, varit vanligt i våra Gegrafier. Denna beskrifning upptager iandets-naturliga beskaffenbet samt landets producter. Den slutar med ett kapitel Om menniskan, hvaruti de : vilda och de mer odlade nationernas olika lefnadssätt först beskrifyas, såsom Jägare, Fiiskare, Herdar, Åkerbrukare, Handtverkare , : Köpmän 0. s. v. Derefter skildras. de sednares öfverlägsenhet äfven genom deras framsteg i konster och vetenskaper. Efter en kort framställning af de förnämsta Religionssekter och styrelsesätten, beskrifvas de serskilda menniskostammarne, hvarvid uppgifves, hvilka delar af jorden bebos af hvarje folkslag, sunt på hvad bildningsgrad hvart och ett af dem befinner sig. (Forts, e. a. 8.)