elever följer vid bibringandet af-Topografien,
tillika ed den af honom antagna method vid
ländernas fysiska beskrifuing, Slutligen un-
derrättas: man, att Förf. har wvder tryckning
ett historiskt arbete, kalladty Berättelser ur
Allmänna Historien, som är utarbetadt i öf-
verensstämmelse med denna Geografi, så att
det hela skall bilda en sammanhängande Geo-
grafisk och Historisk lärokurs. Förf. lofvar
, dessutom att, när första delen af detta avbete
utkommer, yttra några ord om den Geoara-
fiska och Historiska läsningens sammanhang.
Naturbeskrifningen, ämnad. att bibringa ele-
verna kunskap om de aaturalster, som i den
Fysiska. Geografien irppräknas, skall, enligt
: Förf. uppgift, vara ex af de nylieter, som
icke funnits i de äldre läroböckerna. Detta
är sannt, åtmiostone på det sätt, Förf. belhand-
.lar den. Förf. har, som han sjelf uttrycker
sig, ej trott hbufvudändamålet vara, att upp-
ställa denna beskrifning efter rigtigt wveten-
skapliga grunder i synnerhet hvad växterna
angår; men han förmenar likväl, att kän-
nare vid närmare påseende snart torde märka,
att naturliga systemet är följdt i alla under-
afdeluingar, så vidt det var möjligt. i
oo oI den Fysiska Geogratien, hvarest Förf.
skiljt Topografin från sjelfva beskrifningen,
börjar han en kort inledning, upptagande
; några nödvändiga upplysningar wurv den Mathe-
matiska Jordbeskrifningen, nemk. om jordens
. storlek, Longitud ech Latitud o. s. v. hvår-
efter undervisningen om: kuststräckningarne
i vidtager, från hvilka han öfvergår till floder,
sjöar och bergsträckningar. Derefter följer be-
skrifningen om de serskilda verldarnes och
ländernas olika naturbeskaffenhet, hvarvid
Förf. endast haft efseende på bergsträck-
ningar och. de deraf uppkommande flodem-
råcen såsom gränser; något, som ej heller
: hittills, varit vanligt i våra Gegrafier. Denna
beskrifning upptager iandets-naturliga beskaf-
fenbet samt landets producter. Den slutar
med ett kapitel Om menniskan, hvaruti de
: vilda och de mer odlade nationernas olika
lefnadssätt först beskrifyas, såsom Jägare, Fi-
iskare, Herdar, Åkerbrukare, Handtverkare ,
: Köpmän 0. s. v. Derefter skildras. de sedna-
res öfverlägsenhet äfven genom deras framsteg
i konster och vetenskaper. Efter en kort
framställning af de förnämsta Religionssekter
och styrelsesätten, beskrifvas de serskilda men-
niskostammarne, hvarvid uppgifves, hvilka
delar af jorden bebos af hvarje folkslag, sunt
på hvad bildningsgrad hvart och ett af dem
befinner sig.
(Forts, e. a. 8.)