ee ret AA FAUNA PG er To dd mr Ne Re KN re
ringens fratställniog , och med svag röst
föredrog han ett lagförslag om utskrifning af
80000 man af 1831 års class.
Derefter öfvergick Kamaren till discussion
öfver ett. förslag af Herr Portalis. som åsyf--
tar afskaffonde af. 1816:års Jag rörande. tvun-
get firande af Sön och Högtidsdager samt:
af Sorgfesten den 21 Januarii (Ludvig XVI:s
dödsdag). Herr Berryer teg tillfället i akt
att ända tillskyarne upphöja. den hatlshugg-
pe Könupgens minne; hvarpå Herr JMarchel
svarade ganska eftertryckligt. Berr Kratry
yttrade den förboppning att Kamaren icke
skulle vilja föra krig med grefvarne. Her:
de Lamethk påsted alt man borde. vara ange-
lägep om att öka aktningen för Kungadö-
met och akta sig att försvaga den, så myc-
ket bellre som den i alla fall hos. alla folk
med hvarje dag aftog. Efter en liflig debat:
bifölls: Herr Portalis förslag. 7
E Pairs-Kamaren börjades discussionen: öf-
Ver Pairslagen, den 22. December, Omkring
260 medlemmar voro tillstädes och åhörare.
tibuner: elldeles. uppfylid äfven med Damer.
Utaf Mivistrarne inställde sig Grefvarne
Montalivet och Sebastiani. Den första som
uppträdde var Hertigen af Coigny.. Fan ta-
lade mot lagen, och för ärftligheten. EHan
beklagade den kinkiga ställning hvari Pairiet I
befunne sig. Huwuw Kamaren handlade j
skulle man icke utan sken afsanning kunna
tadla den, Förkastade den lagförslaget, så
blefve det npemligen ansedt såsom flinthård
egennytta och förstockad anhängighbet till I
gamla privilegier: Antog. den det, skulle-den
biifva beskylld för småaktig, feg efter-
gifvenhet för ögonblickets opinion, i af-
sigt att söka rädda åtminstone skug -l
Ban, af sin magt, Men Kamaren borde
Vera döf för alla dylika insinuationer. Mini-
ören,, påstod: vidare Hertigen, hade belt och I
hållet. uraktlåtit sin pligt, då den ej vågat
försvara sin. egen öfverty.gelse rörande nöd
vändigheten. af äpftlighetens bibehållande, t
Ärftligheten: vore. dock ett stöd för,lagen mot
nyhetsmakeriet. Vågade man. sig. att antasta l
den, så lopp. man. fanasatt republikanisera det I
närverande eller despuvtisena framtiden. Her-t
ligen. ef Choiseud tatade för lagförslaget. Han
förklarade det påkalladt af nödvändigheten I
och: underlät dervid. ej att framställa de tjen- f
Pairs - Kamaren redan. gjort Frank- j
rike, .
Efter honom uppträdde Hertigen af Fitz- I
James, Denve ättling af Marskalken Ber- I
Wick, som: sjelf var oäkta son af Konung Ja- :
cob 2:d:e, är, som, man ved, en af legitimi- I
tetens,, absolutismens och den aristocratiska I
bögfärdens yppersta: Apostlar, Våre läsare
åminna sig utan tvifvel de onekligen taleng-
fulla. tal, som han: sedan Julirevokutionen hål- l
Jit till förmån för Henric Vite, de uteslutne I
Pärerne .m.. m,. Ett af dessa har tidningen .
Fäderneslandet till uppbyggelse för sive sjö- I
tafränder i vårtland, reproducerat i helesin j