blifva utomordentligt praktfull. MARSKALKEN NEYS RÄTTEGÅNG. En af de händelser som sysselsätta Fran-: svska kamrarva, är en revision af denna mårk värdiga mans dödsdom. Då hans tvänne söner, Hertigen af Elchingen och Prinsen af Moskva varit anställda i Svensk krigstjevst och således äro kända af våra Läsare, tro vi att en korrt framställning häraf skall läsas med något iutresse. Som bekant är var Marskalken Ney en af Napoleons mest utmärkta Generaler och erhöll af honom tillnamnet den tappraste ibland de tappra. Han var också Kejsaren utmärdt tillgifven, hvilket till och med gick så Kingt, att kan för denna orsak satte en fläck på sin egen heder. Ty då Napoleon hade afsagt sig thronen och flyttat till Elba, och Ney hade kommit i mycken nåd hos Ludvig den 18:de, blifvit Päraf Frankrike m. m. samt emottagit ett stort befäl i armeen, så begagnade han detta förtroende på det sättet att han vid Napoleons återkomst ifrån Eiba, i Lyon öfverlemnade hela armeen åt honom. Man tillskrifver allmänt Napoleons nederlag vid fVaterloo; sam andra gången afgjorde hans öde, ett misstag i Neys dispositioner: emedlertid var han. der snart sagt den siste på slagfältet och stridde till fots sedan fem hästar blitvit honom undanskjutne och hans kläder blifvit genomborrade af en mängd kulor. Efter Bourbonernas återkomst måste han af dessa orsaker naturligtvis fly undan polisens efterspaningar. — Slutligen upptäcktes han likväl genom en prägtig sabel; som ivenkändes på en middag hos en af hans vänner, der han var gömd, och han fördes då till Paris, hyarest Pärskammaren, oaktadt den utfärdade amnestien, dömde honom alt arkebuseras, hvilket ock skedde i trädgården vid Luxemburg. Då man ville binda för hans ögan, ryckte han undan bindeln, sägande: Han J glömt, att jag i 26 år stått ibland kulor? Han förklarade härefter med-hög röst domen för: orättvis, lade handen på hjertat och utropade: Lägg an! Lefve Frankrike! Fyrvl? — Det år Pärskammarens ifrågavarande dom, som nu är föremål för ny undersökning. Ett intressant bidrag till denna sak meddelag af dagens post, som upplyser huru vansk-liga politiska domslut äro, burn lätt man i sådana mål förhastar sig, i tynnerhet då makten icke försmår att begagna sitt inflytande på domarne, och huru en eftertid ofta ogillat och likasom velat godtgöra sådane tillfallen der rättvisan varit ett red-. skap i tyranniets band. Prinsen af Moskwa, Marskalkens äldsta son, som vid den sista Pärsutnämningen äfven blifvit upphöjd till i deona värdighet; som han likväl ännu icke