blifva utomordentligt praktfull.
MARSKALKEN NEYS RÄTTEGÅNG.
En af de händelser som sysselsätta Fran-:
svska kamrarva, är en revision af denna
mårk värdiga mans dödsdom. Då hans tvän-
ne söner, Hertigen af Elchingen och Prin-
sen af Moskva varit anställda i Svensk
krigstjevst och således äro kända af våra
Läsare, tro vi att en korrt framställning
häraf skall läsas med något iutresse. Som
bekant är var Marskalken Ney en af Napo-
leons mest utmärkta Generaler och erhöll
af honom tillnamnet den tappraste ibland
de tappra. Han var också Kejsaren ut-
märdt tillgifven, hvilket till och med gick
så Kingt, att kan för denna orsak satte en
fläck på sin egen heder. Ty då Napoleon
hade afsagt sig thronen och flyttat till El-
ba, och Ney hade kommit i mycken nåd
hos Ludvig den 18:de, blifvit Päraf Frank-
rike m. m. samt emottagit ett stort befäl i
armeen, så begagnade han detta förtroende
på det sättet att han vid Napoleons åter-
komst ifrån Eiba, i Lyon öfverlemnade he-
la armeen åt honom. Man tillskrifver all-
mänt Napoleons nederlag vid fVaterloo; sam
andra gången afgjorde hans öde, ett miss-
tag i Neys dispositioner: emedlertid var han.
der snart sagt den siste på slagfältet och
stridde till fots sedan fem hästar blitvit
honom undanskjutne och hans kläder blif-
vit genomborrade af en mängd kulor. Ef-
ter Bourbonernas återkomst måste han af
dessa orsaker naturligtvis fly undan poli-
sens efterspaningar. — Slutligen upptäcktes
han likväl genom en prägtig sabel; som i-
venkändes på en middag hos en af hans
vänner, der han var gömd, och han fördes
då till Paris, hyarest Pärskammaren, oaktadt
den utfärdade amnestien, dömde honom alt
arkebuseras, hvilket ock skedde i trädgår-
den vid Luxemburg. Då man ville binda
för hans ögan, ryckte han undan bindeln,
sägande: Han J glömt, att jag i 26 år
stått ibland kulor? Han förklarade härefter
med-hög röst domen för: orättvis, lade han-
den på hjertat och utropade: Lägg an! Lef-
ve Frankrike! Fyrvl? —
Det år Pärskammarens ifrågavarande dom,
som nu är föremål för ny undersökning.
Ett intressant bidrag till denna sak medde-
lag af dagens post, som upplyser huru vansk--
liga politiska domslut äro, burn lätt man i
sådana mål förhastar sig, i tynnerhet då
makten icke försmår att begagna sitt infly-
tande på domarne, och huru en eftertid
ofta ogillat och likasom velat godtgöra så-
dane tillfallen der rättvisan varit ett red-.
skap i tyranniets band. Prinsen af Moskwa,
Marskalkens äldsta son, som vid den sista
Pärsutnämningen äfven blifvit upphöjd till
i deona värdighet; som han likväl ännu icke