DEN STORA NATIONAL-FÖRENIN-
GEN I LONDON.
(Forts. från gårdagsbladet.)
Der stod han nu, en reslig mager gestalt
med skarpa utstående drag, kort grått hår
och ljusa milda ögon, hvilka vänligt föllo
på mängden, som klappade händerna, sväng-
de hattarne och hurrade, under det hatten
i Sir Francis högra hand var i beständig
rörelse för att hälsa åt alla sidor. Han äm-
nade tala, men tusen röster bådo honom
först betäcka sig. Han gjorde så, och ny
först betäckte sig äfven folket, Han tala-
de ungefär en timma, och denna enda röst
beherrskade tjugotusen menniskors sinnen;
Kvilka med liflig förnöjelse afhörde den skjf-
tande blandningen af utfall och qvickheter,
kloka beräkningar oeh snillrika uttryck,
hvarigenom den Engelska vältaligheten fö-
reter en så liflig motsats till den Fransyska
tribunens enformiga: deklamation, som, hu-
ru praktfull, och!ysande den än må vara,