ännu huruvida detta system äger stöd af pluralitetens opinion inom Deputerade kamaren och Franska folket. Vi vilja nu icke uppehålla Läsaren med denna tvistefråga, då man i allt fall otwvifvelaktigt måste söka orsaken till en sådan riktning, värdet deraf må vara huru stort eller huru litet som helst, uti ett nybildadt statsskick, uti en omhbytt, ännu föga befästad dynasti, och framför allt uti hela Frankrikes behof af lugn efter de skakningar, som hvarje statskupp ovillkorligen måste medföra. Men det är ett annat fenomen, som samtidigt härmed, har en långt vigtigare betydelse för oss Svenskar, i anseende till den förstörande ivflytelse det hotar att utöfva på hela det sträfvande som i de sednare åren uppenobarat sig till samhällets constitutionella utveckling och de ännvu svaga stöd denna riktning kunnat erhålla 1 opinionen, utan hvars alfvarliga medverkan intet i detta afseende är att hoppas, Det har mnemligen ieke kunnat undgå någons uppmärksamhet , huruledes en bland otfentlighetens organer, som fordom främst blavd alla arbetat för det ädla målet: utvecklingen af ett allmänt tänkesätt; som först uppträdt till försvar för de republikanska inrältningarna och ifrigast yrkat på reformer i våra egna; som framför allt stridt för yttrande-rättens frihet; som icke saknat mod att sjelf bryta isen till införande af en vidsträcktare offentlig granskningsrätt af de allmänna ärenderna, samt derigenom förvärfvade sig ett förtjent medborgligt anseende; som sluteligen framställde det dristiga men sanna yttrande, att Fransyska folket genom Juliirevolutionen ådalagt för verlden att det hade fulländat sin politiska uppfostran, — sedermera, samtidigt med uppkomsten af le juste milieu i Frankrvike, förändrat sitt språk i samma anda som denna. Sålunda har t. ex. samma blad, som för några år sedan ofta rätteligen framställde öfverflödet och onyttan af den ängsliga bevakning af Polismakten, som man. förr ansett nödig vid alla folksamlingar, nu deremot, lika med det Perierska partiet i Frankrike icke allenast vid ett par tillfällen förrådt en ängslan för sådana, hvilken föga öfverensstämmer med den förra frimodigheten, utan till och med i sin polemik låtit påskina, såsom skulle tryckfrihetens uppenbarelser i andra blad någon gång haft till föremål, att reta sinnena till utbrott emot det allmänna lugnet. Vi ha för mycken aktning för denna redaktions förut tillryggalagda politiska bana, för att kunna föreställa oss att detta skulle ske, endast för att upphöja sig sjelf och nedsätta andra i mängdens ögon, och vår afuiovct är ciledec icke att nu eventlisen