ännu huruvida detta system äger stöd af
pluralitetens opinion inom Deputerade ka-
maren och Franska folket. Vi vilja nu ic-
ke uppehålla Läsaren med denna tvistefrå-
ga, då man i allt fall otwvifvelaktigt måste
söka orsaken till en sådan riktning, vär-
det deraf må vara huru stort eller huru
litet som helst, uti ett nybildadt statsskick,
uti en omhbytt, ännu föga befästad dynasti,
och framför allt uti hela Frankrikes behof
af lugn efter de skakningar, som hvarje
statskupp ovillkorligen måste medföra. Men
det är ett annat fenomen, som samtidigt
härmed, har en långt vigtigare betydelse
för oss Svenskar, i anseende till den förstö-
rande ivflytelse det hotar att utöfva på he-
la det sträfvande som i de sednare åren up-
penobarat sig till samhällets constitutionella
utveckling och de ännvu svaga stöd denna
riktning kunnat erhålla 1 opinionen, utan
hvars alfvarliga medverkan intet i detta af-
seende är att hoppas, Det har mnemligen
ieke kunnat undgå någons uppmärksamhet ,
huruledes en bland otfentlighetens organer,
som fordom främst blavd alla arbetat för
det ädla målet: utvecklingen af ett allmänt
tänkesätt; som först uppträdt till för-
svar för de republikanska inrältningarna
och ifrigast yrkat på reformer i våra egna;
som framför allt stridt för yttrande-rättens
frihet; som icke saknat mod att sjelf bryta
isen till införande af en vidsträcktare of-
fentlig granskningsrätt af de allmänna ären-
derna, samt derigenom förvärfvade sig ett
förtjent medborgligt anseende; som sluteli-
gen framställde det dristiga men sanna ytt-
rande, att Fransyska folket genom Juliire-
volutionen ådalagt för verlden att det ha-
de fulländat sin politiska uppfostran, — se-
dermera, samtidigt med uppkomsten af
le juste milieu i Frankrvike, förändrat
sitt språk i samma anda som denna. Sålun-
da har t. ex. samma blad, som för några
år sedan ofta rätteligen framställde öfverflödet
och onyttan af den ängsliga bevakning af Po-
lismakten, som man. förr ansett nödig vid
alla folksamlingar, nu deremot, lika med
det Perierska partiet i Frankrike icke alle-
nast vid ett par tillfällen förrådt en äng-
slan för sådana, hvilken föga öfverensstäm-
mer med den förra frimodigheten, utan till
och med i sin polemik låtit påskina, såsom
skulle tryckfrihetens uppenbarelser i andra
blad någon gång haft till föremål, att reta
sinnena till utbrott emot det allmänna lug-
net. Vi ha för mycken aktning för denna
redaktions förut tillryggalagda politiska ba-
na, för att kunna föreställa oss att detta
skulle ske, endast för att upphöja sig sjelf
och nedsätta andra i mängdens ögon, och
vår afuiovct är ciledec icke att nu eventlisen