alt den endast hade en gemensam vilja med Regeringen. Och likväl har England en tryckfrihet, med hvilken intet annat lands kan jemföras, och tidningarna hafva der talat ett språk — några äfven mot ministeren — som skulle sakna. all motsvarighet bland definitionerna åtminstone i vår tryckfrihetslag. Likväl har det icke fallit Ministeren in att någonsin åtala Torybladen, som under ett helt år angripit den med den mest ursinniga våldsamhet och beskyllt den för ingenting mindre än att vilja sätta hela landet i brand. Om vi härifrån öfvergå tll Frankrike, så finne vi deremot, alt en Yr republikanskt sinnad tidning haft icke mindre än 23 processer. under Hr Pericers Ministere, och att nu sednast ett ultrasblad, Gazctte de France varit seqvesteradt fem ganger på en vecka. Man skulle väl kunna fråga om orsaken, hvarföre er Konungamakt och en Minister, utgångne ur en revolution, som deu helt och hållet har att tacka för sin tillvarelse, ochi elt land dev alla samhällsklassers rättigheter äro jemnade, på detta sätt intages af en förföljelse-anda mot yttrande vätten , jemngod med: sjelfvå den Polignacska styrelsens, medan det gamla Ene! and, oaktadt hela den mäktiga tyngden af en överlägsen aristokrati, i sjelfva verket realiserar den monvarki med republicanska institutioner , som. just borde utgöra den Franska Rege-ringens lifsprincip? Svaret på denva fråga Higger såsom vi förut angifvit, helt och bållet uti den olika synptinkt, hvarifrån de bådå monarkerna betraktat sitt eget förhållande till folket, då den ena monarken utan tvifvel anser repressiva åtgärder nödiga för att utestänga republiken, och den andra deremot finner lika nvödigt att sätta sig:sjelf 1 spetsen för -rörelseelementet, för att från den halstarriga aristokratien tillvinna folket några tums bredd af den enklaste och mest obestridliga rättvisa, samt derigenom förekomma att icke folket sjelf tager sig den på ett äfventyrligare sält. Samma symptomer af tiden föra således dessa båda styrelser i helt olika om också icke rakt inotsatta rigtningar. Hvilkendera regeringen följer då den klokaste politiken, den djupaste beräkningen af sin egen kraft i jemförelse till folkets; hvilken äger den säkraste blicken in j framtiden, och ändtligen, hvilken af dessa båda regenter sitter väl fastast på sin thron?-: Vi öfverlemna detta åt läsarens eget omdöme. Det finnes väl knapt någon af våra Lä