Lancdiman, redigerad at Mr AA. Noring, som
är Sekreterare vid Stuteri-Öfver styrelsen ,
och redan förut medelst deltagande och seg-
rande i kappridningarna på Ladugårdsgär-
det sistlidne sommar ådagalade sin nitälskan
för det patriotiska ändamålet: förbättrin-
sen i Sveriges hästkultur.
Vi göra oss elt nöje att fästa våra Läsa-
res uppmärksamhet på detta företag, hvars
första nummer, som vi nu hafva under ö-
oonen, med ett snyggt, vi kunna till och
med utan öfverdrift tillägga, elegant yttre
tyckes förena ett innehåll af både vredhbar
och underhållande beskaffenhet. Den ut-
silves i stor oktav med två spalter på si-
dan. Hela årgången kostar 6 Ri:dr 32 sk.
för 12 häften. Första häftet innehåller 32
sidor text, jemte ett porträtt af den i
år till Strömsholm inköpta Fullblodshingsten
Aaster Fray, lithografierad af vår utmärk-
taste artisti denna genre, Hr Kiörboe. Om
det skulle vara Redaktionens mening att på
detta sätt pryda hvarje häfte, så är
priset ganska billigt; skulle deremot de
följande häftena endast komma att utgöras
if text, så är priset nog dyrt tilltaget, i
temförelse med t. ex. Frib. Boyes Magazin
för konst, nyheter och moder, som för
hvarje månad innehåter utom texten 3 a
planecher. — Vi vämne detta i förbigåen-
de såsom en anledning åt Utgifvaren att
närmare upplysa en omständivhet, på hvil-
ken utan tvilvel arbetets afsättning mycket
kommer alt bero,
Det första numret innehåller ett utdrag
if Öfver-Stvrelsens för Stuterierne berättel-
;e för år 1930, med korta underrättelser
om tillståndet vid Strömsholms och Flyinge
Stulterier; Föreningens för hästkulturen års-
berättelse, hvaraf bland annat inhemtas,
utt 3 st. fullt ädla? hästar inkommit till
Sverige under året 1830; en utförlig rela-
.ion om kapplöpningarna sistl. sommar så väl
bå Ladugårdsgärdet som i Skåne, med nam-
nen på alla de täflande hästarna och deras
hyttare, som utgör den längsta artikeln
väftet; en korrt afbandling om verkan af
mer eller mindre stark utfordring till er-
vällande af goda föl, bvaraf man vinner
ett ytterligare stöd åt det gamla ordsprå-
ket, att om man mjölka vill sin:ko , bör man
ock gena tillatt äta. Härefter följer en be-
krifping jemtesamvetsgrannt uppgjorda slagt-
aflor ända till Kung Orres tid tillbaka öf-
ver några under innevarande år till Sveri-
2e inkomma tullbiodshingstar, som föga ef-
lergilva våra mest illustra — ätters på
Biddarbusct, eller sjelfva Konung Sauls i
Krönikc bokens 6 Kapitel , och säkert med
renare anor än någon högvälboren vederli-
ke vå lvå beh. — Det är en ver kelig lycka
utt vågsot arf icke kan komma i fråga att
skiftas mellan slägtingarna af dessa ädta
tammar, emedan sådant skulle kanna sätta
jeliva Fögsta Domstolen myror i huf-
vudet.
NF a ft TT. nm 2 FJ