thod att tillämpa tryckfrihetslagen, hvilken i vår tanka år af en så eftertänklig art att om den en gång erkåller insteg och häfd inom denna gren af lagskipningen hela den fria discussionen öfver politiska ämnen synes oss hotad med undergång, och förhållandet följaktligen fordra att derpå fästa allmänhetens uppmärksamhet, så mycket mera söm efter hvad vi ha oss hekant, ingendera af de åtalade pärterne vidrört åtalens felaktighet i formen och deras juridiska beskaffenhet. Den artikel i Conversationsbladet som ådragit .Utgifvaren böter, och Svenska Medborgarens tvänne nu under åtal varande uppsatser innefatta båda två reflexioner öfver statsekonomiska ämnen, samt Medborgarens derjemte omdömen öfver tillfället af. Dalprovinsens Deputerades företräde hos H, M. Korungen. Båda tidningarnas utgifvare hafva uti dessa uppsatser strängt klandrat Regeringens åtgärder eller system i allmänna uttryck angående dessa åtgärders verkan på folkets tillstånd, och Hof-Canzleren har funnit deras språk sådant, att det förtjente dragas. under laglig beifran. Hvilket stöd äger Herr Hof-Canzleren häruminnan i tryckfrihetslagen? 2 4 momentet, som handlar om hvilka ämnen må: genom tryck kungöras eller icke, innehåller i slutet: I öfrigt och som det blefve för vidtyftigt att alla förekommande ämnen, mål och ärenden med noggranhet utsätta, skall det stå hvar och en fritt, atti tryck allmänt kunnigt göra allt hvad som i denna lag icke uttryckligen finnes förbudet; följaktelien skall ock ej något, som öfver i denna lag icke tillåtliga ämnen itryck anmärkes, påminnes, eller eljest granskningsoch reflexionsvis i dagsljuset framlägges kunna, under förevändning att innebära tadel elber klander, såsom straffbart anses, så vida Sskrifsättet icke såsom smädligt eller skändligt sig utmärker ; om ansvar hvarför i denna lag stadgadt är. — Oaktadt detta lagrum, som innefattar den Svenska tryckfrihetens palladium, utan tvifvel redan förut är kändt af de fleste bland våra Läsare, ha vi likväl ansett vödigt att upprepa det för att tillika få erindra derom, att enligt dess begrepp och den tillämpning man gjort deraf alltifrån tryckfribetslagenstillkomst, ingen kan straffas för klander äfven af Regeringens åtgärder, såvida icke detta klander är affattadt i sådana termer och uttryck; som i egenskap af smädliga eller skändliga finnas. uppräknade i nästföljande f. Nu skall tryckfribetslagen likasom de öfriga grundlagarna, tillämpas efter ordalydelsen, och det blir således frågan att i de ifrågavarande artiklarna återfinna denna skvrifsättets smådlighet. Hafva då Hr Hof-Canzleren eller de tillförordnade åklagarne anmärkt en sådan skrifsättets art, och sålunda följt tryckfrihetslågens hänvisning att anklaga uppsatserne under den enda kathegori, hvarottar Atal kunde ä0n rum? Ne: åh do haf WsFZZSÅÖ7Frr—— i in rn r innmmn—zwmm —nnnn2nnnunnn nn —L a ———