med konvulsivisk styrka isio mans mantel
ech förde den till sina läppar; hon be-
täckte med den sitt ansigte,.i, ;
Obermhertiga menniska, utropade Neph-
tali med wildhet vid åsynen af den till-
bredda qvinnans förtviflan; är ditt bröst
al jern, alt du kan vara känslolös vid hen-
nes tårar?
Jag tackar dig, Nephtali, svarade Zim-
ram med bitter ironi; jag tvekade, men
du bar bestämt mig. Utan att kasta en
blick på sitt offer, som stel och kall om-
fattat bans knän, tillade han med hög och
fast röst: Tirtza, jag förskjuter dig.
te Och öfverlemnande skriften i de små
händerna, som febern förstelnat, stötte han
den olyckliga ifrån sig; bennes späda kropp
svigtede en stund, oförmögen att hålla sig
uppe, Intagen af fasa flydde Zimram.
Öfverste Presten fattade äktenskapskon-
traktet och ref det i fyra delar, strödde
dem omkring och gick, tillika med vittne-
na, i templet;
Tirtza stod qvar på den plats dit hoa
blifvittillbakastöttafZimram; bon stirrade på
bans ansökning, på detta i fyra delar vikta
pergament, som i hennes hand var cent-
nertungt; hennes ögon fästades på de qvin-
nor som småningom aflägsnade sig, utan
att bon likväl såg dem, och med djup bäf-
van hörde hon det dofva buller som opp-
stod i bopen, Men känslan af hennes o-
lycka vaknade, och hon kastade långt i-l.
från sig den olyekliga skriften, sökande i
den omgifvande hopen en försvarare, en
vän,
Icke en enda! ty den olyckliga såg icke
alt nära henne stod en yngling, som också
blek och tyst betraktade den storm som
nalkades, och emellanåt med af kärlek glö-
dande blickar vände sig mot henne, Stac-
kars öfvergifna!
Hon greps af fruktan och nedsteg dar-
rande utför marmortrappan till Salomons
tempel.
Hon är brottslig, sade man i hopen.
Brottet är icke bevisadt. — En man bar
nattetid gått in till henne, .. Han bar der
qvarstadnat i tvänne timmar. — Zebul såg
då han flydde. — Hon bjelpte honom att
fly. A
Hon har vanhedrat sin man, sade en
gammal skriftlärd, som hade en ung hu-
stru. — Hon har förtjent döden, ropade
man från alla håll. — Lagen fördömmer
henne. — Må hennes exempel afskräcka
andra. — Hon är bra ung, — Och bra
vacker, sade några, utan tvifvel unga män.
— Ingen nåd! ropade qvinnorna, och tu-
sen röster upprepäde: Ingen nåd! död åt
den som svikit sin man och nedkallat van-
ära öfver hans barns hufvud!
Dessa rop, dessa vilda gestalter, denna
massa menniskor som uppägga hvarandra