LA. EL EE Sh Sn TR OCEE ? cratin Kungadömet. land den ve kligsx Konungen. blott ett verktyg i AF TIEL AA CT EA 2. SR FR RE Aristokiatien är! EnogKonungadömet ar Arvistoeraterae händer, Till och med då det är fråga om att göra ett steg mot Demokratien, är det Aivistocratien. som låter göra det g Konisgen, emedan Aristoöcratiens iatcesse, vält uppskattadt, fordrar det. Denna Aristokrati är dock, man måste medgifva det, skicklig, mycket skicklig. Upträder Ivo ÅArmeco, ivom Flottan, i Underhuset, stor plebejisk stroxt gör Aristokratien avspråk derpå och tillesnar sig densamme, Den betraktar säsom sin tillhörighet alla dent, sem öfverlassna själskralter göra till ett mål för mangvers ynnest, Den äflas alt göra deras äs till sin egen, att stödjas af deras ansevude. Under krigen mot oss upphöjdes många sjös och landt-officerare till och förseddes med dotationer, I govblick bar den vamvokanvige Brougham 4 sin ordaing undoögått förvandhugenv, Men en sådan arltligbet, den skapas icke af Koenom vågon talang, Pairsvärdigbeten detta öpungen, Kunusgen och Aristokratien göra icke iner än adoptere den, Mine Herrar! hvar ken Ordonnancer eller lagar tillskapa ärftlighet. Den eger ebdust betydelse i den mån den sjelf davar sig. Den är eutveratin i sin högsta böjd. Mau gör den icke, kan ej göra den imassa, Den bildar sig i isoleradt, en för en. Om det, sedart sekler, i Franktike fönnits något annat än det Duche-polile, det fullmagtspaivie, som Hertigen af Saint Si mon så trallarde förlöjligar — om Frenkrike, såsom Eogplai d, baft ett arfiligt peliie, ut görande en af Jogstiftningens grenar och om denna tmstitution tv NÖrga olitiska skäkoingar — då kunde möjligen rer ötverlefs at publiken och Kejsareriket bafva detili lagt 20 a Ju näms, af den. nyaste Ihstorien helsate åt ärftblyhbeten Maåvga, dem kriget frejdat, såsom JNey, IHoche, Marceau, Desaix, Kleber, Lannes, Soult, mtl, andra, en ora för veleuskaperue? och plaloso phien, såsom Laplace, Berttollet, Chaptal, Lacepde, Volncy, Tracy; avdra åter invigda åt odödlhgheten af snillet och det wmedbor gelhga Modet, mera sällsyut an krignrens tipperhet, såsom Lafayette, Lanjuinais, Carnot, Boissy d Anglas. I detta ögonblick böra vi ej glömma tvecne nya ärftligheter, båda förvarfvade inom Flottav, den ena vid landstigningen i Algier (Duperre), dee andra gevow slaget vid Navarino (Bigry) Om sådana namn succeanlft isympas på en PursKamere, som redan fipne och som — dess ursprung må vara hvilket som helst — eger seklers hbelgd, då förstår jag alltför väl möjligheten att få en ärftlighets-institution, med politisk varaktighet, (Difalli. Men att, efter 1830 års revolution, tro sig kunna tillskapa den, då den icke finnes (ty för min del måste jag ur denna synpunkt betrakta Carl den XN:soch Ludvig X VIII:s Pairer) — å han varit, fallit i KA SR ARE FRA RR 9 RE AS PERS 85 AB FTF 0 ning åt några undantags-slägter! Pörgäfves, nine herrar, skolen J inläta Eder i de lärdaste deduktioner öfver nyttan af ett sådant ärftligt prerogativ för landet. Landet skall icke tro Er, icke förstå Er, eller skall det tillskrifva Eder afsigter, som 1 icke hysen, eller måhända också hysen, ehuru utan Eder vetskap, och öfver hvilkas rätta halt J bedragen Eder sjelfve. Herr Bignon lemnar tribunen under starka bifallsro Hr BRoyerCollard uppträder i tribunen. (Kamareös President vid 1328 och 1829 årens sessioner, har han sedan Julii-revolutionen icke yttrat sig inom densamma. Den obegränsade popvlaritet, som hans ypperliga tal mot Tryecktvånget, mot Helgeråns-lagen m. m. före 1828 tillvunnit honom, har, sedan den modererade liberalismen, hvars stöd onåd: hos Pariserboarne, mycket aftagit, och han är nu ett mål för satirens skandalösaste anfall). Djup tystnad råder i bela salen och den ryktbare mannen börjar? Mine Herrar! Pairiets ärftlighet är ingen förståndsfråga, det är en revolutions-sak; ty frågan är om tan skall, ifolkviljans namn, omskapa vårt styrelsesätt, icke blott i formen, utan i sjelfva sina grundvalar. Med ärftligheten går pairiet under, med pairiet måhända det ärftliga kungadömet, och i sjelfva republiken försvinner, med den, stabilitets-, — värdighets— varaktighets priocipen. Man har medgifvit nödvändigheten att ega tvenne kamrar; äfvenledes att de, för alt vara två, måste äga olika ursprung, ty utan detta skulle en brädvägg, uppförd i midten af denna sal lösa hela frågan om ett visst antal personer itvenne olika samlingsrum. Så länge håller Pairiet ännu stånd; det har de egenskaper man söker, nemligen att vara något annat än Deputeradekamaren, och att med denna samverka i styrelsen, efter idger och intressen som äro skiljaktige, icke motsatta. Motsigelsen blir icke beller hvarken serdeles allmän eller liflig om man inskränker sig att påstå det Pairiet utgör en integrerande del af represeutativa regeriogar, derföre att det sjelft är representativt och uttrycker ett borgerligt factum — nemligen den medborgerliga ojemnpbet som är en verkan af den stora öfveriagsenheten i hvarje gren af del medborgertiga hfvet, jemnoförd med medelmåttan. Mea vågar man tilllägga att det är endast genom ärftligheten och under detta oeftergifliga vilkor son: dessa individuella storheter upphöjas till sambällsmagt och förvandlas, instinktlikt, till förmnrar åt den ärftliga monerkien och ål Statsförfattningen . då afstadnar discussionen, Öfverlaggningarne stranda och de dömanvae kunna icke längre ofverlygas. flvad oförsonligt brott har dä det ärftliga vartiet begått? Man ronar att Julii-revoEA ratio ar tiliba tillåtet alt vä vill parterren folksuväränite den enda som veränlitet som och Konunpai odödlig från ( veranitet. mt lagstifta:e, Jag känner, och farorve a des af opinicn tas af något jag Icke I nin hvilka jag be! sinycka — då frivillig, sjelfv och då jag a sasnpingen n och villfarelse icke vika för I opinion; jag l räkna på ert slo, (Spänd u ovan jag fi bruk gr det tillåtas m la mig vid de inkastet, att mansmält me volutionen ic! låta den enafl den avudra. Detta inkas jag icke kan a hofvet af en i ning, utan u bör bibebållas Styrelseraa sådana förtjen rantien fullgo tutior, hvar c om, I anvnat utan förbållar sjulsverksamhe nefatta vågon heten i hvarjt denpa utgör priceipen, va när eller icke för den är till Detta abs: ringarne tilll dev lämpar S Detta vur, jag slora misslage lingen; 1791 giskt arbete, garne utveckl ur principern den icke ett : den logiska ct je rad, emedi derbandlingen och priceip.r börjat de rep op PRB VY RTR mBnan ——v———o—e—o UJ JJ—V—V—VV --—-—-——rr vo vo OoOnONO OR