LA. EL EE Sh Sn TR OCEE ?
cratin Kungadömet.
land den ve kligsx Konungen.
blott ett verktyg i
AF TIEL AA CT EA 2. SR FR RE
Aristokiatien är! Enog-
Konungadö-
met ar Arvistoeraterae
händer,
Till och med då det är fråga om att gö-
ra ett steg mot Demokratien, är det Aivisto-
cratien. som låter göra det g Ko-
nisgen, emedan Aristoöcratiens iatcesse, vält
uppskattadt, fordrar det. Denna Aristokrati
är dock, man måste medgifva det, skicklig,
mycket skicklig.
Upträder Ivo ÅArmeco, ivom Flottan, i
Underhuset, stor plebejisk
stroxt gör Aristokratien avspråk derpå och
tillesnar sig densamme, Den betraktar sä-
som sin tillhörighet alla dent, sem öfverlass-
na själskralter göra till ett mål för mang-
vers ynnest, Den äflas alt göra deras äs
till sin egen, att stödjas af deras ansevude.
Under krigen mot oss upphöjdes många sjös
och landt-officerare till
och förseddes med dotationer, I
govblick bar den vamvokanvige Brougham 4
sin ordaing undoögått förvandhugenv, Men
en sådan arltligbet, den skapas icke af Ko-
enom
vågon talang,
Pairsvärdigbeten
detta ö-
pungen, Kunusgen och Aristokratien göra
icke iner än adoptere den,
Mine Herrar! hvar ken Ordonnancer eller
lagar tillskapa ärftlighet. Den eger ebdust
betydelse i den mån den sjelf davar sig.
Den är eutveratin i sin högsta böjd. Mau
gör den icke, kan ej göra den imassa, Den
bildar sig i isoleradt, en för en.
Om det, sedart sekler, i Franktike fönnits nå-
got annat än det Duche-polile, det full-
magtspaivie, som Hertigen af Saint Si
mon så trallarde förlöjligar — om Frenkrike,
såsom Eogplai d, baft ett arfiligt peliie, ut
görande en af Jogstiftningens grenar och
om denna tmstitution tv NÖrga
olitiska skäkoingar — då kunde möjligen rer
ötverlefs at
publiken och Kejsareriket bafva detili
lagt 20 a Ju näms, af den. nyaste Ih-
storien helsate åt ärftblyhbeten Maåvga,
dem kriget frejdat, såsom JNey, IHoche,
Marceau, Desaix, Kleber, Lannes, Soult, mtl,
andra, en ora för veleuskaperue? och plaloso
phien, såsom Laplace, Berttollet, Chaptal,
Lacepde, Volncy, Tracy; avdra åter invigda
åt odödlhgheten af snillet och det wmedbor
gelhga Modet, mera sällsyut an krignrens
tipperhet, såsom Lafayette, Lanjuinais,
Carnot, Boissy d Anglas. I detta ögonblick
böra vi ej glömma tvecne nya ärftligheter,
båda förvarfvade inom Flottav, den ena
vid landstigningen i Algier (Duperre), dee
andra gevow slaget vid Navarino (Bigry)
Om sådana namn succeanlft isympas på en
PursKamere, som redan fipne och som — dess
ursprung må vara hvilket som helst — e-
ger seklers hbelgd, då förstår jag alltför väl
möjligheten att få en ärftlighets-institution,
med politisk varaktighet, (Difalli. Men att,
efter 1830 års revolution, tro sig kunna till-
skapa den, då den icke finnes (ty för min
del måste jag ur denna synpunkt betrakta
Carl den XN:soch Ludvig X VIII:s Pairer) —
å
han varit, fallit i
KA SR ARE FRA RR 9 RE AS PERS 85 AB FTF
0
ning åt några undantags-slägter! Pörgäfves,
nine herrar, skolen J inläta Eder i de lär-
daste deduktioner öfver nyttan af ett så-
dant ärftligt prerogativ för landet. Lan-
det skall icke tro Er, icke förstå Er, eller
skall det tillskrifva Eder afsigter, som 1 ic-
ke hysen, eller måhända också hysen, ehuru
utan Eder vetskap, och öfver hvilkas rätta
halt J bedragen Eder sjelfve.
Herr Bignon lemnar tribunen under star-
ka bifallsro
Hr BRoyerCollard uppträder i tribunen.
(Kamareös President vid 1328 och 1829 å-
rens sessioner, har han sedan Julii-revolutio-
nen icke yttrat sig inom densamma. Den
obegränsade popvlaritet, som hans ypperliga
tal mot Tryecktvånget, mot Helgeråns-lagen
m. m. före 1828 tillvunnit honom, har, se-
dan den modererade liberalismen, hvars stöd
onåd: hos Pariserboarne,
mycket aftagit, och han är nu ett mål för
satirens skandalösaste anfall). Djup tystnad
råder i bela salen och den ryktbare mannen
börjar?
Mine Herrar! Pairiets ärftlighet är ingen
förståndsfråga, det är en revolutions-sak; ty
frågan är om tan skall, ifolkviljans namn,
omskapa vårt styrelsesätt, icke blott i for-
men, utan i sjelfva sina grundvalar. Med
ärftligheten går pairiet under, med pairiet
måhända det ärftliga kungadömet, och i
sjelfva republiken försvinner, med den, sta-
bilitets-, — värdighets- — varaktighets - prio-
cipen.
Man har medgifvit nödvändigheten att
ega tvenne kamrar; äfvenledes att de, för
alt vara två, måste äga olika ursprung, ty
utan detta skulle en brädvägg, uppförd i
midten af denna sal lösa hela frågan om ett
visst antal personer itvenne olika samlingsrum.
Så länge håller Pairiet ännu stånd; det
har de egenskaper man söker, nemligen
att vara något annat än Deputeradeka-
maren, och att med denna samverka i sty-
relsen, efter idger och intressen som äro
skiljaktige, icke motsatta.
Motsigelsen blir icke beller hvarken ser-
deles allmän eller liflig om man inskränker
sig att påstå det Pairiet utgör en integre-
rande del af represeutativa regeriogar, der-
före att det sjelft är representativt och ut-
trycker ett borgerligt factum — nemligen
den medborgerliga ojemnpbet som är en ver-
kan af den stora öfveriagsenheten i hvarje
gren af del medborgertiga hfvet, jemnoförd
med medelmåttan. Mea vågar man till-
lägga att det är endast genom ärftligheten
och under detta oeftergifliga vilkor son:
dessa individuella storheter upphöjas till
sambällsmagt och förvandlas, instinktlikt,
till förmnrar åt den ärftliga monerkien och
ål Statsförfattningen . då afstadnar dis-
cussionen, Öfverlaggningarne stranda och
de dömanvae kunna icke längre ofver-
lygas.
flvad oförsonligt brott har dä det ärftliga
vartiet begått? Man ronar att Julii-revo-
EA
ratio ar tiliba
tillåtet alt vä
vill parterren
folksuväränite
den enda som
veränlitet som
och Konunpai
odödlig från (
veranitet. mt
lagstifta:e,
Jag känner,
och farorve a
des af opinicn
tas af något
jag Icke I nin
hvilka jag be!
sinycka — då
frivillig, sjelfv
och då jag a
sasnpingen n
och villfarelse
icke vika för I
opinion; jag l
räkna på ert
slo, (Spänd u
ovan jag fi
bruk gr
det tillåtas m
la mig vid de
inkastet, att
mansmält me
volutionen ic!
låta den enafl
den avudra.
Detta inkas
jag icke kan a
hofvet af en i
ning, utan u
bör bibebållas
Styrelseraa
sådana förtjen
rantien fullgo
tutior, hvar c
om, I anvnat
utan förbållar
sjulsverksamhe
nefatta vågon
heten i hvarjt
denpa utgör
priceipen, va
när eller icke
för den är till
Detta abs:
ringarne tilll
dev lämpar S
Detta vur, jag
slora misslage
lingen; 1791
giskt arbete,
garne utveckl
ur principern
den icke ett :
den logiska ct
je rad, emedi
derbandlingen
och priceip.r
börjat de rep
op PRB VY RTR
mBnan
——v———o—e—o UJ JJ—V—V—VV -- - -—-—-——- rr vo vo OoOnONO OR