lagenheler; men om han I Stallet represen-
terar ett grefskap, en by, en köping, så
är han fullmäkvg för en enskilt man, och
icke en representant af Engelska folket;
han är en agent, skickad till Engelska
parlamentet för at bevaka egna eller en
hbusbondes intressen. (Bifallsrop). Men,
Myloids, man säger att på detta sätt mån-
ga skickliga män fått inträde i parlamen-
tet, Om man icke annorlunda än på en
smutsig väg kan komma till parlamentet,
så får man väl gå den, men ekta sig alt
ej sjelf bli nedsmutsad.
Man påstår vidare att oaktadt detta fel,
Underhuset handlar efter folkets önsknin-
gar. Jag vill som svar yttra, att det for-
drats 20 år för underhuset att vpphäfva
den förnedrande slafhandeln. Skulle ett
reformeradt pärlament låtit denna vanäre
räcka så länge, isynnerhet då den hade
tillfälle att så ofta höra den vältalige Wil-
berforces kraftiga argumentationer? Skul-
le vi med ett reformeradt parlament ha
fått krig med Amerika, eller nödgats un-
derhålla en så långvarig strid mot Frank-
1 ik?
Hvarföre denva rörelse öfver hela Eng-
land, om Underhuset uppfattat sinnesstäm-
ningen hos folket? HAvarföre inkomma så
många petitioner i Öfverhuset? lIvarföre
har man vid de sista valen gjort så stora
bemödanden att de måste uttrycka natio-
nens intressen? Man har talat om den
patriotiska associationen i Birmingham, som
redan råknoar öfver 150,000 medlemmar;
jag kan ej anse denna federation anvnor-
lunda än olaglig och otillbörlig under en
god regering. Månne en sådan skulle upp-
stått om folket vore behörigen represen-
teradt och om det funnes legitima orga-
ner för att uttrycka dess önskningar; mån-
ne den skulle ega det minsta ioflytande i
ett författningarne likmätigt sommansatt
Underhus?
Hos oss är folket, och med detta menar
jag isynnerhet medelklassen, föreningspunk-
ten för Englands välstånd och kunskaper
och för Engelska namnets ära; hos oss kän:
ner denna hufvudsakliga beståndsdel ef
staten att den saknar legitima representan-
ter; men nekar den att deltaga i valen af
dem som i dess namn skola arbeta i lan-
dets lagstiftande korps; den erfar denna
orättvisa i semma stund medvetandet af
dess moraliska och intellektuella krafter
vaknar, Se der hvad som gör denna för-
ening fruktansvärd och, jag vågar tillägga
oöfvervinnerlig,
Om också denna association icke funnes,
om också ingen yrkade på reformen, så
skullen J Lbkväl, Mylords, nödgas göra
folket rätt. Nu bören J således ännu me-
ra göra det, då en stor nation öterkräfver
sina rättigheter; om J också gillen alla
artiklar man föreslår, så borden J likväl
icke till den grad visa förakt för folket,
att afslå hvad det begärt innan J det gran-
skat. Då Sir Robert Walnole inlemnade