ua fram, och konstaplarne hade storsta svårighet
sit tilibakabalia dem som sökte tränga sig in. Se-
fan sessionen var öppnad, uppstod Markis Cleve-
land och inlemnade petitioner för billen från flere
3elar af riket, Lord Rodner iulesanade äfven flere
Aceribland en från Sheffeld uudertecknad med
19,000 namn. En ingafs från Bristol med 25,793
underskrifter, - Härvid anmärkte Markis af Lon-
londery, alt han ägde bevis på att mer än 1000
f onderskrifterne voro falska. Hert. af: Sussex
örklarade dem likväl vara riktiga och ifgaf en
rån Birmingham; deremot ingaf Lord Eldon cn
not reformen af pPresterskapet och andra corpser i
Norwick, Lord Kanzleren åter ingal en för re-
armen af 12,000 fabrikanter i Halifax; en med
3060 - underskrifter från Belfast, med 2000 ifrån
cstöh, Grefve Geey preseuterade en al 4,700
köpmän, baukirer och andra i city. Han yilrade
stt han dessutom ägde en otalig mängd andra så-
dana petitioner, utvisande att intresset för refor-
men var stivande, cj aftagande. Petitionerne från
Manchester voro underskrifua af 31,0003 från
älasgow af 45,v0a (hör!) från Grefskaperna Keal
och Northumberland, af 7000, Nägra petilioner
mot reformbillen producerades af Grefven at Fal-
mouth, hvilka med ovilja mottogos och gaf an-
ledning till några ordvexlingar, hvarefter Lord
Grey uppstiger med synbar rörelse, och efter nä
gon stund säger: ?På mig, mer än på någon an-
nan, hyvilar hela ansvarighelen för elt steg, som
en del af Huset anses öfverändakasta landets bästa
institutioner, hvaremot jag anser det leda till de-
ras befistande. Talaren erinrade derefter om
san fordua parlamentariska bana, alt han yur för
reioruen äfven under Franska revolutiouens epok.
Min mening är, sade han efter dena erfareubet
jag samlat under. en Jång parlamentarisk lefnad,
att man cj utan fara kan uppskjuta med att lösa
fenna maktpålisgande fråga. De oordningarfsom
inträffat i manulakturdistrikterne, de föreningar
som. nöden framkallat i rikets alla delar; alll rö-
jer på det påtagligaste, att HH, Aojits Minisivar
cj längre kunnat undandraga sig att för Ii Majil
framlägga en plan till parlameutsreform. Folkets
fver för reformen har visserligen kuunat tidetals
syhas vara mindre Jliflig, men när olyckan och
öden är för handen vaknar deu med desto större
kraft (hör!). Det säkraste medel och för närva-
rande minst vådliga -hvarmed man kaa bekämpa
den hotande stormen, är en parkuneculsreform, Al
denna storm hotar, derom är jag öivertygad,
eburu ca ädel Lord, som sitter på opposttvonens
vänkar, har förklarat att han ej anser reformen
oehöslig: Sannerligen, man måste, för att kunna
hysa ca sådan mening, vara alldeles okuunlg om
åct allmänna tänkesättet!
Då jag åtog mig ministerplatsen bade jag inom
mig fast beslutat att regeringen skulle gå i för-
fattaing om, cn varlamentsreform. ff Majt gaf
på det mest gynasavuna sätt sitt bifall till. detta
förslag, och at Maj:ts egen mun var jag hört
åe ordres ali det allmännas trygghet och lugu cj
illät et längre uppskof. Wi man tala så mycket
man bebagar om revolution: Det förslag som nu
är framlagdt till husets pröfmivg, innefattar ingen
10g som angriper styrelsen och AMajestäts-rättigs
beterna, ej heller det stånd till bhyilket de ädla
Lorderue Löra; tvertom, detta stånd tinner just i
detta sieg utt stöd för sitt bestånd, ty. sromgån-
sen af denna föreslagaa plan finner folkeå d sin
såda co tilliveds else, som tillvägsbriugar en
lycklig förening. DD. Lorden talade derefter
om det missnöje och den gäsutug som ade
förmärkts hos nationen, sedan det blef bekant att
Hest. ef NVellington emot reformen, flan,ta-
laren, bade gjort
vid sill lalräde
dl on reforur 1 afsect
Å
sal.
VIinO
My, ALL id
ren. Konungen fa bifall der-
till, och Om ädie Lor
- 4 oe 7 en har jag