nav. Emedlertid ehuru lifligt underhållande
och dtärorik sjelfva boken är, förutsätter den
bekantskapen med Lady Morgans förra re-
sa i Frankrike, hvilken dock äfveuledes. fin-
nes öfversatt på Svenska, Närvarande öf-
versältning förtjenar allt beröm, såsom i al-
la afseenden god.
Boken är prydd med författarinnans por-
trätt, hvilket utom det att det är väl ut-
fördt, interesserar oss. Svenskar genom ett
särdeles tycke af en af våra utmärklaste
Theatersångerskor, Fru Sevelin.
Bland de många interessanta ämnen, som
denna bok erbjuder, är det icke så latt att
träffa valet af det prof, som vi ville med-
dela våra läsare. Emellertid hafva vi an-
sett såsom det mest passande för ett litet
utdrag, stycket om Beranger; särdeles som
han uumera, jemte sin poetiska ryktbarhet
vunnit en så utmärkt politisk.
Beranger. Besök i La Force. (1 Del. sid. 308.)
Vi gingo igenom en stor sal och seder-
mera uppför en trång stentrappa, vid hvars
öfra ända Herr de Berangers fängelse var
beläget.
Han hade väntat oss, och vi blefvo mot-
tagna med all den goda hjertlighet, som ut-
märkte hans lynne, då vi första gången rå-
kades i salonen hos lHermite de la Chasse
dAntin. Vi fannö honom i sällskap med
författaren till Clara Gazul och ett frun-
timmer. - Vi behöfde ett ögonblick, för att
hämta oss från de intryck, som öfverväldi-
gat oss under hela vägen till hans boning.
Det trånga rum, der han blifvit inspärrad,
var snyggt och af honom sjelf möbleradt
med en viss prakt. Den lilla sängen uti
alkoven var draperad med musslin. Blomster-
vaser stodo på spiselkransen, hvaröfver häng-
de ett portrait af håns aflidne förträfliga
vän, Deputeraden Manuel. Bordet var
täckt med böcker och skvrifsaker.
Våra första samtalsämnen voro hans när-
varande belägenhet, vårt eget besök och
vår förra bekantskap. Till svar på något
uttryck af deltagande, försäkrade han, att
han ej befann sig så serdeles illa. Jag är
det minst rörliga djur, som kan tänkas j
(Vanimal le moins remuant), dessutom är
min ställning sådan, att jag aldrig kan få
se andra än vänner. För öfrigt är jag ock-
så ett föremål för outtröttlig godhet af
mången, som under andra omständigheter
alldeles icke skulle tänka på mig; — ni ser,
att jag har de friskaste blommor och de
skönaste frukter, som årstiden kan åstad-
komma.
Jag tänkte på alla de intagande poemer,
som sådana skänker föranledt honom till i
det långt svårare S:t Pelagie-fängelset), och
2) Ma Gucrison, hvilket han skref, då
han fått en skänk, som bestod af vin;
det börjas så: