Hvad som likväl bådar mest ondt, icke
blott åt denna minister, men kanhända äf-
ven åt Ludvig Philips dynasti och Frank-
rike, egentliga orsaken till tumultet på ga-
torha, är den ytterliga nöd som råder i-
bland hufvudstadens arbetsklass. Industri-
ens utveckling har här, mer äh på något
annat ställe, satt arbetarne i beroende af
-kapitalernas eirculation i rörelsen, hvilket
förut födde hundrade tusentals, men nu
icke tiondedelen, och icke skall göra det så
länge den närvarande osäkerheten råder i allt
ting. Ofta hör man skaror af arbetare för-
gäfves ropa efter bröd: kapitalisten, den
skyggaste varelse bland menniskor och djur,
ser främst efter säkerhet: af afxastningen kom-
ner. i andra rumiaet, och så länge ränte.
bärande fonder finnas till köps, får industri
en tills vidare stå efter. Ensamt detta skäl
ger således mången deputerad, som i öfrigt
är högst missnöjd med förvaltningens anda,
orsak att votera med ministeren, och men-
miskovännen kanej tadla det, då det närva-
randes intressen och behofver otvifvelaktigt
böra vika för mera allägsna syftemål,
Dessutom göra ministrarne allt för att
verka på opinionen. Icke nog dermed att
den har tvänne af de rikaste journal-bolagen
till sin disposition: Debats och Messager
des Chambres; den underhåller äfven på
sin, d. v. s. förmodligen på statens bekost-
nad, tveune andre: Za France Nouvelle och
Fournal de Paris, hvilkas deficit kan räk-
nas uppgå till omkring 220,000 francs. Det-
ta är ändock icke nog: Efter den här of-
van omtalta debalten, läto ministrarne ur
Monitören (officiella bladet) aftrycka 10,000
exemplar af Sebastianis och fhbierss tai,
hvilka sedan kringspriddes genom 500 kol-
portörer, för 2 sous stycket. Denna åt-
gärd vidtogs för att sprida kunskapen der-
om äfven till den lägre klassen, som icke
har råd att köpa tidningarna, hvilka kosta
6 28 sous (omkring 3 sk, b: co) för Jösa
AN en penning som nu vore cen önskvärd
dagförtjenst till lifsuppehälle för mången ar-
hetare. — —
Tidningarnes debit, hvaraf man plär slu-
ta något till tänkesältet kos nationen, an-
ses nu approximativt vara följande:
Constitutionel , den äldsta oppositions-tid-
ningen, moderat: 11,000 abonnenter; Za 6a-
zette , Legitimitetens och Carlisternas blad,
g9,0v0; (Härvid observeras dock att utländ-
ska .mnissionerne uppköpa exemplar deraf till
gratis utdelning i provinserna, för stora
summor.) Le Temps, moderat oppositions-
blad, nära g,000; Journal des Decbats,
8,500; Messazer , Hr Periers tidning, 5.500;
National, den radikala oppositionens blad,
J3d5oo; Ze Globe, St. Simonismens journal,
netdelas nu till vissa personer för intet, se-
dan en betydlig fond blifvit samlad genom
subscription, emedan prenumeranterne upp-
hörde. De öfriga tidningarna hafva ett
tll dessa oiemförliet mindre antal abonnen-