RlalluURBadb.
Ea kurir arresterades i Preussen, nationaläran
sårades. Utrikes ministern sade: Är detta ett f-
eudtligt förhållande? Nå väl! det åar icke så.
På samma sätt tog man i Spanien en kurir i
fingsligt förvar; våra medborgare arresteras dag-
ligen och kastas i fängelser, vår handel i detta
land bar upphört, eller skall åtminstone innan
kort upphöra. Och då vi häröfver anföra klagomål
har man svarat: Är detta ett fiendtligt .förhållan-
de? Nå väl! det är icke så; jag erkänner det.
Men erithren Er, Mine Herrar: hvarföre träffar
ingen förolimpning en man af mod? Jo! Emedan
han är en man af mod, mL
Hvyarföre äro icke England, Ryssland och Oster-
rike utsatta för förolämpningar? Emedan man är
alvertygad alt de i sådant fall skulle draga svär-
ct.
Det är med smärta jag yttrar: att då en ny
regering inträder bland Europas gamla dynastier
måste den göra prof likt en ung ollieeg som går
in på ett regemente. (Bifall).
Röster frår Centern. Det är således kriget Ni
önskar!
Maugir: nej, J misstagen Er. Det är inte
kriget.
En enda gång har Ministeren fört ett värdigt
och fast språk; aldrig skulle den fått krig om
den fortfarit i samma ton, Betrakten England: det
duskar fred, men det förstår likväl att försvara
sina intressen och sin ära.
Vidkommande Belgien, så skall jag icke åter-
kooumna till neutralitetsfrågan; jag vill endast säga
alt en regering som samtyckt till Belgiens neutra-
litet och som öfverlemnat Belgien åt en Engelsk
Prins, förr eller senare skall dömas af historien.
Slutligen tåga våra trupper ur Belgien, Jag tad-
lar icke evacuationen om den yarit frivillig; men
om iman med en befallande röst säger: J skolen
Iemna detta land! då är vår värdighet sårad; jag har
blifvit det af den skymf s80m Sfyergått mitt fä-
derneslaud; milt fidernesland, det är jag sjelf; för
det vill jag uppolfra mitt lif och den skymf det
lidit har träffat mig. (Bravorop från Centern),
Vi påstå att J utrymt Belgien på Ebglands
befallning. Här är icke fråga om fraser: i förstån
att anyäuda sådana; det är handlingar vi fordra.
Vi säga? framvisen protokollerna och Er brefyäx
ling med Er ambassadör, annars ega vi af discus-
sionerna i Englands parlament anledning att tro,
det I på Eugland3 befallning lemnat Belgien. En
sådan eftergifveubet är vanärande för oss.
Europa sträfvyar alt antaga cn ny form, Betrak-
ten Tysklaud och dess snå stater. Läsen Preussi-
ska journalerna: man måste åter sätta Henrik V
på Frankrikes tron, sedan man tuktat detta land.
— Må de komma!!! De skola blifva varse om
vi allagt våra vapen, ech om alla Austerlitzs och
Jenas bjeltar npphört att lefva.
(Förlängda bravorop från högra och venstra si-
doraa.)
Tagen J kriget på Ert ansvar? frågade i går en
talare. Nej, visst icke! Och ni, hade man kun-
nat svara konom, tar Ni freden på Er? Nej! 5å-
ledes måste man bereda sig på krig, icke för att
börja ci! sådant, men för att icke Ofverraskas af
detsamma,
Nå väl! på en af våra gränser, på 150 lieues
längd och Go licues bredd hafva vi endast 1979 re-
gemeuter, som hvarg ögonblick kunna anfallas af
150,008 man, för att nyttja Utrikes Ministcros
räknesätt. Men jag tror att Österrikes trupper på
gränserna af Schweitz, Picmont, Tyrolen och Tes-
sin uppgå till vida mera, Den krigsstyrka Öster-
rike uu bar på benen utgör ett antal af 430,000
man; jag känner att en del är posterad som sund-
hetskordong vid: Galliciens gränser, men det är
äfven sannt att en betydlig del redaa är liksom
marschflärdig mot oss.
Denna fråga är af vigt, jag besvär Er att ansc
den sådan. Hyad oss beträlfar så frukta yi mest
I
j