UU Vv: I UlUudid All POLLACK ALHLC HIALLC allt SO
rebeller. I Petersburg sygkrades helt kort: Laga
först att VWarschau underkastar sig.
En annan gång föreslogs: en bemelling; men
Polen bar aldrig direcete fått underättelse om
Edra afsigter i detta hänseende,
Tredje gången begärvden I hos Makterna en in-
tervention, med freden Mill syftemål.
Allt detta kallas bref. Nå väl! begärde man af
Er icke annat än bref? (Rop från centrarne, KRöd-
relse på ministrarnes bänk.)
I bvilka ordalag äro dessa brefaffattade? Vi på-
stå att de varit rådda, tvetydiga och föga verk-
samma; vi påstå det, och om vi misstaga oss, fö-
revisen dessa bref. Om de ega den ton af värdig-
het som avstår oss, skole vi göra Er råältvisa; men
om J icke kunnen förete dem, så förblifva vi vid
vårt påstående, att feghet rådt så väl i ord som
gerningar.
Men, säger man, J viljen då ba krig. Nej, mi-
råsteren bar antagit ett fredssystem, som, antingen
det är godt eHer dåligt, jag icke vill granska;
jag vill dock tala öfver delta system.
Borden J icke ha understödt Polen genom vapen
och penningar, liksom Frankrike gjort med Ame-
rika och Preussen med Ryssland? Borden J icke
ha hjelpt dem att göra motstånd? -
Men, säger man, burQ skulie ma: hjelpa? det
är ctt alligset land, det är svårt att konima dit.
Man hade dock icke behöft skicka dit transporter,
endast lemna uvderstöd i Polska Komittcas eller
Polska ageulernas bönder. (Skratt ovch buller i
cralteruvu).
Polska bankens Direktör var lär, man hade
konnat anförtro honom hyad som var ämnadt att
gkickasn Var man dock icke färdig att säga det
iotet kunde komma fram till Polen 7 Liksom man
icke på coskilt väg skickat dem hjelp!
Men J villen icke göra omkostvuder, kunnen J
svura; J tänkten på våra utlagor. Ack! med viss
het kan jag i de contribuersmdes vamn säga, attdet
icke var användandet uf Cessa penningar som läg
dem um bjertat. (Liftigt bifali).
Hrod balycn J gjort i afseende på Preussen,
för att hindra det alt mellavkomipa och nedtynga
det alyckliga Polen? Vet man icke med visshet
att del är Preussen som i synnerhet bidragit till
detta bjeltemodiga folks undergång ? Sigen: haf-
ver JL skrifvit ett enda bref till Preussiska rege
ringen —— gjort den en esula Jöreställving?
1 hatvev bvarken skrifvit eller sagt vågot! Och
om I neken härtill, visen då edra depecucr; der
skall mas sc bvad språk I nyttjat och hvad svar
J fatt.
Sålvdes ören I de som nedtryckt Polen; 3 baf-
ven gjort det genom Preussen, som J kunnat hej
da, wnedan sådant lyckades Er i Belgiska frågan.
Men, invänder may, Enbgland bar icke velat gö-
rar Baägob; och då Engelska kabinettet beslutat att
icke bjelpa Polen, hvad kunug då vi uträttar
Engelska kabinettet utgör Englands visbet, men
ej Eraokrikes. Genom sin belägeuhet har deticke
alt frukta för någon af de Europeiska makterna.
Gezom de omständigheter, hyari det befinner sig,
är det nådsakadt att undvika Krig; vi deremot som
stå 1 berfying med utländska makter, vi böra und-
vika Kuglands egoistiska politik.
Oss anstår en mera ädelsipuad politik, just der-
före att vi stå i förening med alla continenteas
folkslig, derföre att vi böra söka allierade bland
äcp, deh bispringa dem som äro på vår sida,
IT ett folks erkänsla ligger något af cn hög po
litik. Otacksamma regeringar hafva aldrig egt be-
stavd, Varen öfvertygade derom, man maste som
spion betala samma gärd af erkänsla som en iu-
vid,
Skullen I kanske misskånna de tjenster Polen
gjört oss V Äfven en egoistisk politik ålade Er att I
för Pole göra allt som stått i Er makt,
ska bra!)
Jar will icke vederlägga des ttitrande. att Polen