neder alllla skall betrakta som ell nes-
igt brott, förklaras af honom rent ut för rätt.
Det var, säger han, alldeles enligt med
akernas vanliga gång, att betydande perso-
er, som blifvit missnöjde med den dåva-
ande herrskaren, sökte förbereda en annan
ingens ordning ...... den rättmätiga thro-
en skulle förhjelpas. till seger öfver revo-
utionen; men just detta förekommer den
evolutionära thronens förblindade anhän-
are såsom affall, förräderi och samman-
värjniog, — Monarkernes intåg i Paris
leremot var ett skådespel af hög natur och
väckte stora känslor.
Hvem skulle kunna tro, att en öfverspånd
nhängare af Statens historiska element och
f legitimiteten skulle göra sig till försva—
are af Konungariket Sachsens. orättvisa
tyckning, hvarigenom till en del kärnan af
rfländerne röfvades af Preussen? Men Men-
el är sjelf Preussare, och för detta måste
rela den id, som ligger till grund för och
;enomgår hans arbete, genast vika. Det
allas att skrifva historien!!
Mot den fallne Napoleon är Menzel icke
rligare än mot verldsbeherrskaren? Bland
kälen. till hans återkomst från Elba förti-
ser han helt och hållet det enda, som. full-
omligt rättfärdigar den och ger den af
Menzel förgudade Heliga Alliansen sin rät-
a stämpel — den allmänt kända, att Con-
sressen i Wien redan, i trots af alla tracta-
ers helgd, hade beslutit förllytta Napoleon
ill S:t Helena.
Att författaren icke vill medgifva Napo-
eon, en. enda känsla af ädelbet eller blott
:en mensklighet, har man af det föregåen-
le inhämtat. I hela detta verk igenltinnes
också af de allmännast kända vackra dragen
ir hans lefnad, icke mer än ett enda, Her-
igens af Angoultme frigifvande efter åter-
somsten. från Elba; men att detta var en
idel handling vill Menzel naturligtvis ej till-
stå. Han tar i thy sin tillflykt till följan-
de vidunderliga gallimathias: den återkom-
mande äfventyraren vände sig nu, då han
stod ensam, mot det segrande Europa, öf-
vergilven af den. sjelfförtröstan, hvarmed
ran. elfva år förut, genom Enghiens mord,
trotsat det besegrade Europa. Han föredrog
lerföre mord genom förtal framför en för-
nyelse af denna blodiga gerning. Det ord
an slungade mot Bourbonerne:? De hafva
ingenting lärt och ingenting glömt, blef en
ösen för dem ...... som efter den ytliga
bildning de erhållit, ansågo. Kejsaredömels
revolutionära grundval mera äkta och tide-
wvarfvet vardig, än Bourhonernes thron.
Utom det att Menzel bordt, efter den enk-
jaste logik, finna att ett inafalls mördande
kraft endast kan ligga i dess träffande tillämp-
ighet och. ingalunda 1 acus personlighet som
yttrat det, hur kan han vara till den grad
enfaldig. och förblindad, att i etc infall sö-
ka grunden till Frankrikes, ja Europas oför-
sonlighet mot de gamla dynastiervte! Nej,