Sen annan. i r
Men vi återvända till detaljerna. Förfat-
tarens hat till constitutioner bar han öfver-
allt i sitt arbete med hög röst förkunnat,
En af de intressantaste profbitarne i denna
väg, som tillika ypperligt dokumenterar
Menzels kännedom om den tid och de län-
der han skildrar, finner man i följande ytt-
rande om Spaniens Cortes af 1812, med
hvilka ban eljest, i anseende till fiendskapen
mot Napoleon, är skäligen nöjd.
De förkunnade folkets suveränitet , de
tre (lagstiftande, lagskipande och verkstäl-
lande) makternas stränga söndring och i
allmänhet alla de villfarelser, som i Frank-
rike tjenat revolutionen till grundval, Deri-
genom att de tilldelade Spaniorerna på an-
dra sidan hafvet lika rättigheter med mo-
derlandet, förflyttade de den verkliga re-
geringen till länderna på andra sidan om
verldskafvet, ty der fanns en vida talrika-
re Spansk befolkning än i landet på denna
sidan. Längre fram heter det om folkets
sjelfbeskattningsrätt: menniskor, hvilka ge-
nom väljande folkhopars godtycke blifvit
sammandrifna (ett bildadt uttryck om en
national-representation!) från alla verldsde-
lar, beklädas med den makten att hushålla
efter behag (förskräckligt! representanter
hushålla med nationens egendom! Det är en
synd hvartill de oinskränkte regenterne al-
drig gjort sig skyldige — åtminstone i Spa-
vien) med nationens egendom.
Det fanatiska glädjerus, hvaruti Menzel
ändteligen försättes af Napoleons undergång
och Coalitionens, serdeles Preussarnes, be-
drifter, har betagit honom den sista svaga
gnistan af historisk sans. Numera finnes
knapt någon sida der man icke stöter på
en eärlighet, en förvrängd framställning, ett
utbrott af den illsknaste hämdlystnad. Nå-
gra exempel tagna utan urval må här rätt-
färdiga detta omdöme.
Med Svenska armeen. och dess. anförare
under det så kallade befrielse-kriget är han
högst missbelåten. Tian beskyller .dem att
med. flit hafva låtit FHlamburg gå förloradt,
och omnämner icke ens deras närvaro vid
Grossbeeren. och Dennewitz. På sistnämn-
de ställe heter det blott att Ney blef full-
kowmligt slagen af Preussarne under Bölow
och Taunzien, Att dessa deremot varit
slagna, om. icke Svenska armden och isyn-
nerhet Svenska artilleriet i rättan tid an-
ländt, är likväl en erkänd sanning, den vi
ej sett någon annan al de författare, som
skrifvit öfver dunua epok, bjuda till att ne-
ka. Lika ny, soin k sitt slag beföngd, må-
ste dep uppgift synas, som Menzel litet längre
fram lemuar, att Blucher måste använda en
stor sjelfirsakelse för att förmå Kronprin-
sen af Sverige bill deltagande i den stora
kampen: vub Leipzig.
Vill man balva ev profbit på äkta Tysk
fanatism, fraswakeri och högmod, så läse
man. fördes märkeliga yttrande om Mo-