elska som Fransyska blad, öfverföllo de med en tredubbelt starkare armey väl beväpnad och organiserad, en sammanrafsad hop af halfnakna Milicer, utan dugliga anförare, snart sagdt utan officerare. Holländska armåeen opererade efter en länge öfvertänkt plan; alla dess rörelser voro sammanhängande, hvarje divisionschef hade sina instructioner och medverkade till det helas genomförande. Belgerne, söndrade inom sig med en styrelse som saknat förmåga eller utvägar att ordna ett planmessigt försvar, voro oberedda på ett anfall, som hela Enropa ansåg otänkbart, : Kunde den enskilda tapperhelen ens göra sig gällande under så lana omständigheter, Icke är det det personliga modet hos soldaterne som afgör bataljer i våre tider, ehuru det visst i alla fall är en ganska nödvändig. egenskap. Låt en oordnad skock af Fransmän, Svenskar, Preussare, Ryssar eller hvilken nation som helst utan vapen, utan anförare, utan disciplin, anfallas af cn tredubbel förträfllig ordnad styrka som opererar efter bestämda gruoder, och detta på ett slätt land der inga naturliga förskansningar kunna gifva den skydd till dess den hinner samla och ordna sig — och vi få se hvad motstånd den gör. Förtroence till befälbafvaren och till sina vapen, medvetande af moralisk och fysisk kraft och sammanhållning, se der den egentliga styrkan hos en krigshär, och det var just allt detta Belgerne saknade, en saknad som på vida rimligare väg förklarar det ringa motstånd de gjorde än tillvitelsen för bristånde tapperhet. Men om nu Belgerne voro så förskräckligen fega, hvarifrån då det mod hvarmed de för ett år sedan förjagade de maklige Holländarne från alla punkter af sitt land; hvarifrån den kraft som hemskickade Prins Fredrik le Mitraillcur, såsom Fransmännen kalla honom, och hans 10,600 man med blodiga hufvuden från Briisscls murar, efter en 8f de mest förbittrade strider som nyare historien känner? Hvarföre hafva icke de som nu vilja söla Belgerne i stoltef ej den godheten att börja med förklaringen af detta besyunerliga fenomen, irnan de utskrika såsom fegt ett folk som har sådana facta att upvisa? Förklaringen är eljest helt enkel, och flyter helt otvunget uv hvad viidet föregående nämnt. En allmän enthusiasm, en fullkomlig enighet rådde då bland alla; öfverlägsna eller åtminstone lika i antal, gjorde Belgerne af hvarje hus en fästning, och voro trygge i känsian af sin kraft och sina försvarsmedel. Öfverraskningen och häpenbeten var den gången på Holländarnes sida. Och dessa Holländare, hvilket ömkligt väsen göra de icke nu af sina bedrifter? vi cga just i våra händer ett ur Engelska tidningar hemtadt sammandrag af allt det prunkande och skrytsamma som de Holländska