- ee oe - ee oo - 2 oo I
Talare, hvarigenom den vördade religions-
talaren sjelf tillkännagifver att hans öma-
ste sida blifvit sårad? och att man ankla-
gat horvom för ingenting mindre än att
skämmas vid Christi namn. Hvad är dåy
infaller härvid ovillkorligen Läsaren, den-
na bliek,y som kunnat förmå en Wallin
att vid en sannolikt helt och hållet efeme-
risk ströskrift fästa en så djupt sårad käns-
las uppmärksamhet, att han anser den för-
tjena en, för hela hans tacksamma försam-
ling visserligen öfverflödig bevisning, det
han på ett värdigt sätt tolkat den Christna
lärans sanningar, och dymedelst gifva skrif-
ten en vigt och en betydelse, som dess För-
fattare i annat fall säkert aldrig hade vågat
hoppas, om han ock hade önskat sig den, Den-
na fråga som vi, likasom förmodligen många
andra, gjorde oss vid läsningen af Hr Wallins
företal, oaktadt en tillfällighet förut gifvit
oss anledning att kasta ögonen på den om-
nämnda ströskriften, föranledde oss att än-
nu en gång med mera uppmärksamhet ge-
nomläsa den. Vi funno då, att en gransk-
ning af de åsigter skriftens Förf. devuti
framställer öfver Hufvudstadens religions-
vårdare i allmänhet, på samma gång måste
innefatta ett omdöme om Biskop Walliir
såsom beklädande en af dessa platser; uch
vi ha derföre icke ansett ur vägeu att först
om den ifrågavarande blicken yttra några
anmärkningar.
Det är Biskop Hedrens afskedstal i Jacobs
och Johannis församlingar. Prosten Dokt.
Pettersons Inträdespredikningar, och Biskop
Wallins invigningstal till dea sistoämnde,
som varit närmaste föremålet för insända—
rens (så kallar sig skriftens författare) skär-
skådande. Analysen af sjelfva dessa sill-
tillfällighetstal har han likväl på samma
gång utsträckt, icke blott till en comparativ
kritik af de trenne talarnes olika egenska-
per, utan ock till en resonerande och till
någon del historisk utveckling af:sina tan-
kar om predikosättet i allmänhet.
Om vi skulle i få ord gifvå en karakte-
risk af denna vidunderliga produkt, så
vore det att dess författare framför allt sy-
nes hafva lagat efter kraftyltringar. Mcd
en verkligen icke vanlig Kiflighet i stilen
som likväl förnämligast ligser i epitheter-
nas måvgfald, och begreppens nyanserivg,
stundom ända till öfverlåstaude, förråder han
en märk värdig och högt excentrisk natur.
Så länge han båller sig vid det allmännaaf
ett ämne, gilver han efta träffande sinnris,
ka, korrta och concentrerade omdömen
som hafva detta slogs behag för Läsaren som
alltid äger rum då han finner sig förekom
men i siva egna tankar genom ett koörvt
och klart: framstäldt begrepp med dess
slutföljder. Så svart han deremot kommer
in på personliga förhållanden, synes ban å
sip ohejdade furt bragt till Je test besyn-
nerliga motsatser. Detta filosofiska lugn so ex
är så nödigt dör eu opartisk tunkegång, sev-
delas 4 ardolga ämnen cYnar amana Ao 0
-