Stlilcdt, CIIU OC IG TID TIPPA STUM VISAR
jag dem som äro den goda saken tillgifne.
— Skulle tiläfventyrs här eller der före-
på någon oordentligket, som alltid är ett
oundvikligt ondt vid en talrik här, så skall
hvarje klagomål, som någon af invånarne
har att föra upvtas af armeens Chefer. På
bevisen om brottet skall omedelbarligen föl-
ja strängt straff. Gilvet i vårt högqvarter
d. 2 Auu. 1831.
Nederländska armeens Öfverbefälhafvare.
Vilhelm, Prins af Oranien.
Kommendanten i Antwerpens fästning
har för Belgiska befälbafvaren i nämnde
stad kungjort tiendtligheternas återuppta-
Sande och sin afsist att förstöra Ant-
werpen. — Bestörtningen i Antwerpen var
obeskriflig. — Ställd mellan fästningens eld
och Holländska eskadrens, väntas den-
pe olyckliga stad af en förödelse, lik-
nande eller kanske öfverträffande den, för
hvilken densamma förliden höst var ettof-
fer. Hvar och en söker bringa sin egen-
dom i säkerhet, och utvandringarne börja
å nyo. Fiendtlig! eterna hafva, enligt upp-
gift från Antwerpen, tapit sin början i trak-
ten af Rasels (jemför Prinsens af Oranien
rapport här ofvan); Belgiska tropparnes an-
tal var icke stort och måste vika för öf-
vermakten. Den 3 Augnsti om morgonen
hade man hört en kanonad från trakten af
St. Marias fäste. — Holländarne började
innan ännu fieudtligheterna utbrutit, att
vid Liefkensboek och Verleet genombryta
dammarne, hvarigenom en del af det närbe :
lägna Belgiska gebitet öfversvämmades och
trakten hotas med undergång. — I Nymwe-
gen hade man den 5 Augusti erhållit un-
derrättelse att en Holländsk armd af 10,000
man under Hertigens af Sachsen Weimar
befäl inryckt i Maestricht och förenat sig
med dervarande garnison. Under sin march
genom Limburska landet från gränsen af
Nordbrabant afväpnade MHolländarne alla
hborgare-garder och släpade med sig deras
vapen och förråd på vagnar. I allmänhet
vill det synas som om Holländska armden
på många punkter och snart sagdt utefter
hela linien, på en gång, börjat kriget. Vid
Ecceloo lära de (enligt Belgiska uppgifter)
blifvit tillbakadrifne. - Deremot hafva de i
trakten af Ghent bemäktigat sig Kapitalen
Domm, Assenede, Bassewelde och Erdewel-
de. I de affärer som dervid egt rum skola,
å Belgiska sidan, Läötticher tWivailleurerne,
betydligt lidit... I Ghent är bestörtvingen
allmän, serdeles i anseende till Capitalen
Damms Huafvud dams eller Digues intagande,
ty ifrån denna punkt kunna Holländarne,
medelst dammens genombrytande, öfver-
svämma Ghent och hela Flandern, Hollän-
darne lära redan vara 7000 man starke i
denna trakt. Skulle detta vara mera än ett
blott rykte, så faller Ghent otvifvelaktikt
inom få dagar i Holländarnes händer.
Bredas tidning meddelar följande rörande