Stlilcdt, CIIU OC IG TID TIPPA STUM VISAR jag dem som äro den goda saken tillgifne. — Skulle tiläfventyrs här eller der förepå någon oordentligket, som alltid är ett oundvikligt ondt vid en talrik här, så skall hvarje klagomål, som någon af invånarne har att föra upvtas af armeens Chefer. På bevisen om brottet skall omedelbarligen följa strängt straff. Gilvet i vårt högqvarter d. 2 Auu. 1831. Nederländska armeens Öfverbefälhafvare. Vilhelm, Prins af Oranien. Kommendanten i Antwerpens fästning har för Belgiska befälbafvaren i nämnde stad kungjort tiendtligheternas återupptaSande och sin afsist att förstöra Antwerpen. — Bestörtningen i Antwerpen var obeskriflig. — Ställd mellan fästningens eld och Holländska eskadrens, väntas denpe olyckliga stad af en förödelse, liknande eller kanske öfverträffande den, för hvilken densamma förliden höst var ettoffer. Hvar och en söker bringa sin egendom i säkerhet, och utvandringarne börja å nyo. Fiendtlig! eterna hafva, enligt uppgift från Antwerpen, tapit sin början i trakten af Rasels (jemför Prinsens af Oranien rapport här ofvan); Belgiska tropparnes antal var icke stort och måste vika för öfvermakten. Den 3 Augnsti om morgonen hade man hört en kanonad från trakten af St. Marias fäste. — Holländarne började innan ännu fieudtligheterna utbrutit, att vid Liefkensboek och Verleet genombryta dammarne, hvarigenom en del af det närbe : lägna Belgiska gebitet öfversvämmades och trakten hotas med undergång. — I Nymwegen hade man den 5 Augusti erhållit underrättelse att en Holländsk armd af 10,000 man under Hertigens af Sachsen Weimar befäl inryckt i Maestricht och förenat sig med dervarande garnison. Under sin march genom Limburska landet från gränsen af Nordbrabant afväpnade MHolländarne alla hborgare-garder och släpade med sig deras vapen och förråd på vagnar. I allmänhet vill det synas som om Holländska armden på många punkter och snart sagdt utefter hela linien, på en gång, börjat kriget. Vid Ecceloo lära de (enligt Belgiska uppgifter) blifvit tillbakadrifne. Deremot hafva de i trakten af Ghent bemäktigat sig Kapitalen Domm, Assenede, Bassewelde och Erdewelde. I de affärer som dervid egt rum skola, å Belgiska sidan, Läötticher tWivailleurerne, betydligt lidit... I Ghent är bestörtvingen allmän, serdeles i anseende till Capitalen Damms Huafvud dams eller Digues intagande, ty ifrån denna punkt kunna Holländarne, medelst dammens genombrytande, öfversvämma Ghent och hela Flandern, Holländarne lära redan vara 7000 man starke i denna trakt. Skulle detta vara mera än ett blott rykte, så faller Ghent otvifvelaktikt inom få dagar i Holländarnes händer. Bredas tidning meddelar följande rörande