era hans Far, som om morgonen gått -bort till sin granne; att sy, och lofvat att vid denna tid återkomma, skulle kunna gå hem i detta regnet? Knappt hann modern besvara denna fråga, förrän de båda, utan att märka någon blixt, änvu mindre höra någon knall, sträcktes plötsligt till golfvet och blefvo liggande knappt en half alo ifrån hvarandra. Modren var dock blött afsvimmad och urpvaknade om ec liten: stund, då åter en häftig åskkuall hördes, men fann då, till sin yttersta lörskräckelse, gossen ligga lilös bredvid sig samt huset fullt af rök, dörrarna uppsprängda, husgerådssaker flyttade och kullkastade, och i taket var eld, som likväl lätt släcktes, sedan den bestörte fadern hunnit ankomma. Alla barnen, som voro inne i stugan, blefvo oskadde; det märkvärdigaste var, alt äfven modren, som var den afäskstrålen träffade gossen så nära, äfven blef alldeles oskadad både till kropp och kläder, ehuru kläderna på honom till största delen alldeles förtärdes, och resten sönderrefs. På hons kopp syntes blolt några obetydliga blånader å nedra delarne, VN