och exaltltrade Parlbarnes st nen auDvdo uppeldas och hänföras, dels af lusthbarheterna, dels af Konungens så å propos gjorda berättelse om Polackarnes stora seger. — Le Temps yttrar: Det är i dag ett år sedan våra tidningsbyråer stormades af gensdarmer våra pressar sönderslogos och vår personliga frihet och lif blottställdes; lagen trampades under fötterna och styrkan hade trädt i lagens ställe. Deputerade kamaren upplöstes före dess sammankomst. Vallagen förändrades genom en ordonnans. Antalet af de Deputerade reducerades till 253. Rättigheten att vidtaga ändringar i ministrarnes förslag, fråntagen kamaren. För att ännu tydligare förklara dessa mesyrer för dem som icke känna deras vigt, nämna vi att sådana män som Delavau, Vaublanc, Dudon, Franehet, Syrieys de Mayrinhac, Conny, Curzay m. fl, kallades att deltaga uti Statsrådets öfverläggningar. Med ett ord, tretton.artiklar af den cons:itutionella chartan våldförda på samma dag, likasom civillagen och sju af kamaren antagna lagar: se där det som hade skett den 27 Juli 1930. Det var Frankrike som var ställdt utom lagen, emedan både lag , charta och institutioner voro underkastade godtycket. Vi hafva icke ett ögonblick satt i fråga, att Frankrike skulle underkasta sig denna skymf; vi sökte genast vår räddning i lagarne och uti ett motstånd,, hvartill våldförandet af dessa lagar berättigade oss. Vi togo vår tillflykt till de män som beklädde nationens värdigheter. Vi bönföllo hos dem att sorgklädde nalkas thronen för att framföra våra föreställningar. Det var Pärerne, det var de Deputerade som vi besvuro att protestera emot alla försök af en olaglig makt. Sjelfva Diploma-. tien, så ovärdigt bedragen, anropade vi att i hela Europas namn stöta ifrån sig den misstanka om medbrottsligl:et, hvarmed man sökte befläcka henne. Hos valmännen, hos de skattskyldige, hos soldaterne, hos det då upplösta nationalgardet, återkallade vi hågkomsten af chartans: inledning, genom hvilken den allmänna friheten var anförtrodd åt troheten och modet hös armden, nationalgardet och alla medborgare. Må hvarje öfverste sade vi, eriara sig att det!erkänsamma fåderneslandet har eklöfskronor, skönare än despotismens kronor; att en marskalkstaf af Frankrike finnes förvarad åt den, som först vägrar att skjuta på sina medborgare. Mod, enighet, kraftiga mått och steg af alla slag, uppofring af alla enskilta intressen för det stora allmänna intresset, som innefattar dem alla, ihärdighet och Frankrike är räddadt.