ende vi å ena sidan icke finna den omtalta mannens rättighet till samma fördelar af staten som andre, minskad deraf antingen han är rik eller fattig, och å den andra skulle kunna erinra att en person som utan några under tiden innehafda offentliga värf återtagit ett engårg aflagdt adelskap, hvartill han i öfrigt kan vara förtjent, likväl icke företrädesvis kan framställas såsom exempel, när fråga är om de republikanska iddernas hyllving af medborgare i allmänhet; — utan att uppehålla oss vid ett sådant enstaka exempel, nödgas vi, för att följa rättvisan, medgilva, alt erfarenheten, bedröfligt nog, till en icke ringa del rättfärdigar Minervas avumärkning. Den skarpa gränsskillnad som, i synnerhet ifrån Carl XI:s regeringstid omgärdat offentliga makten, och öfverle emnat hela statsbestyret äl Konungens Embetsmän eller vissa privilcgierade klasser, samt den skuggrädsla för en mera vidsträckt offentlighet, som egt rum ända till de sednaste åren, har alstrat en liknöjdhet för de allmänna ärendernas gång som på ett märkvärdigt sätt uppeubarar sig dels vid val till sådane tYjenster med lön, hvilkas tillsättande beror på medborgares förtroende, såsom Rådmansval i Stockholm m. m. dels ock deraf, att om någon person en gång blifvit känd, attaf nit för det allmänna åtaga sig lönlösa förtroenden, blir han vanligen så öfverhopad med uppdrag af alla slag att han kan digna under bördan deraf. Man tycker att det är beqvämt att på delta sätt få skjuta ifrån sig en hop omsorger, men vill sjelt icke deltaga deri, och den som åtager sig förtroendet, kan stundom få skörda mycket behag och föga tacksamhet för sin möda. Med Minervas tillåtelse gifva vi dock derföre icke vårt Amerika förlor adt. Frön till ljusare förhoppningar tycka vi oss här oah der varseblifva. En ökad uppmärksamhet på alla offentliga värf måste förr eller sednare äfven medlöra en ökad aktning åt dem som sjelfmant uppoffra tid och krafter för medborgare. Lifligare håg hos någon hvar alt förvärfva denna utmärkelse skall också framkallas, i samma mån som ytrre hederstecken af band, titlar eller till och med ett återförvärfvadt adelskap förlora sitt intryck på mängden, Tanot ifrån hvad man enhlot de förra