. 8 . . nom Iiury. Så vida frågan här ovilkorligen är densamma som enligt tryckfrihetslagen alltid utgör föremålet för Juryns bedömmande: Är skriften brottslig efter det lagens rum åklagaren åberopat? så måste detta med andra ord vilja säga, huruvida lagens blifvit förnärmad gcuwom meddelande i tryck af skriftens innehåll, Det är således detta innehålls öfverensstämmelse ned, eller stridighet emot lagen, dess laglighvi eller olaglighet, som är i fråga; och lagligheten af åtalade tryckta skrifters innehåll skall, enligt 5 S, I mom. ovilkorligen pröfvas af en Jury. Stockholm den 27 Juli 1831. Å hans Exc, Herr Grefve Adlersparres vägnar L. J. Hjerta, enligt fullmakt; och tillade, efter uppläsningen häraf, Secre-. teraren Hjerta, att emedan hans Excellence Herr Grefve Adlersparre redan sjelf erkänt sig hafva i afseende 3 tryckningen af StatsRådets ifrågavarande protocoll, hemliga Utskottets handlingar samt de Ministerielle handlingarne, brutit cmot Tryckfrihets-Lagens föreskrift, ansåg Secreteraren samma erkända förbrytelsers prötvande af en Jury icke böra komma i fråga eller ega rum; hvadan Secreterarens yrkande att saken borde afgöras genom Jury, hade afseende endast och allenast å frågan om de från hans Excellence tin. im, Herr Grefve af Wetterstedt till hans Excellens herr Grefve AdIersparre aflåtne, uti den åtalade skriftens fjerde del införda Bref. Notarien Hökerberg ytrade sig så mycket mindre kunna dela Secreteraren Hjertas åsigt att Jury borde bedöma frågan rörande omlförmälde Bref, som, enligt TryckfrihetsFörordningens tydeliga föreskrift, det vore lagligheten af åtalad tryckt skrifts innehåll som af Jury borde pröfvas. Här vore deremot icke fråga om lagligheten eller olagligheten af de från hbans Excellence Herr Grefve af Wetterstedt till hans Excellence Herr Grefve Adlesparre aflåtne Erefvens önnehalf, utan owm den tagstridiga actus, bvarivenom samma brefsblifvit (rån tvycket utgifna. — Notariev Hökerberg bestred således Svarande OÖmbudets påstående, att ämnet borde hänskjutas till en Jurys bedömande. Secreteraren Hjerta trodde att då innehållet af en skrift icke kunde vara något annat, än hkvad samma skrift innehåller , samt fråga nu vore huruvida de ifrågavarande brefven voro bröttsliga eller icke, så inträffade här jnst den casus, då, enligt Secreterarens tanka, saken borde afgörvas genom Jury. Widme var icke att anföra; hvadan och då uvdersökningen ansågs fulländad, vederbörande fingo aftraåda, hvarefter Domstolen s) En obetydlig irring har här ägt rum