vSsSf9 ML ARR fy Me
kraftlösa genom underlåtenheten att bevaka
deras efterlefnad , intill dess de slutligen upp-
häfvas. Sådant bar i allmänhet motivet
varit till lagförändringar och sådant bör
det vara. Denna grundsats att tiden kan
gå framom lagbuden har gillats af en auc-
toritet, som jag förmodar att Aktor icke
lärer jäfva, nemligen Konungen sjelf, hviken
i sitt tal på Rikssalen vid Riksdagens afslu-
tande 1830, sedan han vidrört frågan om
den allmänna lagens förbättring, yttrade:
att folken under bemödandet att förhbältra,
böra stödja sina åtgärder på tidens lång-
samma gång och hämta sin upptysning af
det förflutnas erfarenhet.
?I öfrigt kunde jag i detta afseende åbe-
ropa flera lagbud, hvilkas upphälfvande, så-
som föråldrade, varit föremål för motioner
vid Riksdagarna, såsom: straff af halsjern
för sopors utkastande; gatulopp för vissa
förbrytetser mot Stockholms Stads Äuctions-
reglemente , lifsstrajj för smädliga uttryck
emot Rikets Rad, som ännu finnas i all-
mäånna lagen m. fl.
Det åberopade exemplet af kungjorda di-
plomatiska handlingar uti skriften: historisk
tafla Öfver Gustaf IV Adolphs scdnuaste
regerings-år, har Åktor velat jäfva på grund
af sin uppgifna enskildta sunskap att dessa
handlingar blifvit tryckta med vederbörligt
tillstånd. För att gifva full trovärdighet
åt denna försäkran, borde någon resolution
angående besagde tillstånd hafva blifvit
företedd; men sådant har ej skett. Då i
alla fall någon sådan ofåciel stämpel icke
finnes å sjelfva arbetet, så är det lätt för-
klarligt att denna omständighet kuunat hos
OD. EB. Herr Grefve Adlersparre grundlägga
den af honom yttrade tanken, att rege-
rings-andan och tids-andan i förening gått
framom lagbudet.
Detta är allt hvad jag anser af nöden
att yttra i ett redan förut af H. E. Herr
Grefve Adlersparre sjell så tydligt utveck-
ladt ämne. Jag har derigenom äfven be-
svarat framställningen om godtiyckets säl-
tande i stället för lag, hvilken endast kan
hafva afseende på det juridiska af handlin-
gen, derutinnan min hufvudman redan sjelf
gålt Aktor till mötes, men icke på act mo-
raliska, hvaröfver, om icke allmänheten,
åtminstone en eftertid måste anses berätti-
ad att blifva den sannskyldige domaren,
tockholm den 27 Juli 183. Å HE. Herr
Grefve Adlersparres vägnar L. J. Hjerta,
enligt fultmakt,? och den andra på följan-
de sätt: Till Stockholms Stads Välloflige
Sämners-Rätt. Uti härhos återställda på-
äipnelser emot H. E. Herr Grefve Adler-
parres förklaring uti tryckfrihetsmålet an-
ående kungörandet af 3:ne bref från H. E.
err Grefve af Wetterstedt i skriften: hand-
ingar hörande till Sveriges äldre, nyare
ch nyaste historia, bar Aktor sökt undan-
rödja UU. E, Herr Grefve Adlersparres in-
ändning att detta åtal tillhörde H.E. Herr
refve al Wetterstedt enskildt, men icke j