OVANLIGT DEBATTÄMNE. Den 22 Juni egde i Engelska Underhuset en liflig debatt rum, ölver ett ämne, som man, älven i våra, af debatterande Ständer, Kamrar, Hus, Scenater och hvad de allt heta, uppfyllda tider, dock borde anse fredadt för discussion eller för äfventyret af remiss, bordläggning m.m.:— Den Gudomliga Försynen. 2 Robert Inglis, en arg Ultra, uppträdde nemligen och besvärade sig deröfver att densamma icke i :trontalet förekommit eller der fått någon mention honorable. Lord ÄAlthorp försäkrade honom väl att detta ingalunda skett af missaktning för religionen; men detta lugnade icke h varken Tit. Inglis eller hans vänner. Herr Trant påstod att detta uteslutande vore en verkan af den så kaliade upplysningen, hvaraf den värde talaren likväl för ingen del vore smittad; (rop af hör, hör och omisskännliga bifallstecken från flere delar af salen), och likväl, fortfor han, egde man vid tillfällen af krig, hungersnöd och pestilentia ingen annan hjelp att vänta än ofvanifrån. (Knot från representanterne för de till karantäns-platser utsedde sjöstäder). Herr Hunt tadlade deremot de förra ministrarne som tillskrifvit Försynen allt det onda och sig sjelfva allt det goda som skett under deras förvaltning. Herr Goulburn yrkade bestämdt Försymens inryckande i de Kongl. talen. — Herr IVarburton uppreste sig med styrka mot det bycklande bruket att inblanda religio