om manskapet: och att Roos, under åren 1819, 1820, 1821 och 1922 vidtagit flere egenmäktiga bestraffningar, likasom hade manskapet under denna tid varit på nåd och onåd öfverlemnadt åt Fältväbelns godtyckliga behandling. Krigs-Hof-Rätten utlät sig häröfver den 29 påföljande October, hvarefter bemälde saktor, till närmare utredande framställde följande frågor: 1:o Om det varit på Öfverste Bergenstråhles hefallning som Hoffstedt, sommartiden år 1823, blef genom Fanjunkaren Roos commenderad till tjenstgöring vid Drottningholm, samt, i sådan händelse, om Öfversten kännt eller erinrat sig det åt IHoffstedt, korrt tid förut, vid recapitulationen försäkrade vilkor? 20 I hvad mätto Hoffstedt, såsom Öfversten vid första KrigsRätts-undersökningen anmält, visat sturskbet och fallenhet att inleda andra uti myleri-förhållanden, samt om Hoffstedt för det ena eller andra varit tilltalad, eller straffad? 3:o Huruvida Öfversten, vid 1823 års General-Mönstring , sedan Hoffstedt ingifvit sin skrift, hade på förut omnämnde sätt tilltalat Kompagnict, och anbefallt Hoffstedts arrestering? 4:0 På hvad grund Öfversten Bergenstråhle kunnat vidtaga en dylik åtgärd ? 5:o Om Öfvarsten hade något att erinra vid den uovpgift att Hoffstedt, så fort han sluppit ur arresten, genast hade indragits t tjenstgöring, deri han; tvärt emot recapitulalions-vilkoren, måst fortfara till.slutet al påföljande November månad? 6:o Huarnyida Öfversten hade något att andraga till sitt försvar i afseende derpå att Panjunkaren Roos kunnat, utan Befälets uppmärksamhet, under hela April månad 1322, dagligen begagna underlydande manskap tll repar ation på Åldermavonen Keyes nus å Ladugårdslandet, emot en ringa och icke nöjaktig dagspenning? 7:0 fvarföre under vintertiden år 1822, sängkläder vid flera tillfällen saknats i Kompagniets arrestrum, och för derstädes arresleradt manskap något annat icke funnits att hvila på, än några hopslagna bräder, liggande öfver stengolfvet på kla mpar, oaktadt rummet skall vara fuktigt? På dessa frågor svarade Öfverste Bergenstråble: att Holt Istedts kommenderande tili Drottningholm ej skett på befallning af Öfversten, som då ej var vid Regementet tjenstgörande ; att Öfversten, efter en längre tid ej kunde erinra sig hvad som med Hoffstedt förets Hut; men för några myteri-förbållanden hade Hoffstedt aldrig blifvit tilltalad eller straffad; att Öfversten und: indrog sig svaromål på beskyllningen att Öfversten förolämpat Hoffstedt med smäde-ord, enär det vore svårt, om icke omöjligt, alt vid militar-tropps tilltalande alltid iaktlaga höfighet i uttryck; att Öfversten ieke hade I Oo Fd NO AV 9