störtning af närvarande statsskick. Med allt
detta är dock hufvudstaden i sjelfva ver-
ket delad i partier och oroas af en allmänt
spridd känsla af fullkomlig osäkerhet för
det tillkommande. Sakernas nya ordning
har ej slagit några djupa rötter, och ingen
söker i densamma ett fast stöd. Länge la-
de man denna osäkerhet Ministrarna till last,
men då den, vid hvarje Ministerförändrinvg,
ailtjemnt fortfarit, har man ändtligen fått
öfvertygelsen att det onda ligger djupa-
re än man hittils trott. Man tror
allmänt att Konungen lofvat de fremmande
hofven det ärftliga Pairskapets bibehållan-
de, såsom en garanti för Frankrikes Mo-
narkiskt sinnade politik. Å andra sidan på-
stås att han, vid sitt anträde till regeringen, i
sina hemliga öfverenskommelser med de re-
ublikanskt sinnade, förbundit sig till Pär-
skapets ärftlighits afskaffande. Doctrinärer-
na, som i allt vilja följa Englands exempel,
hade stannat vid den medelväg att upp-
skjuti d:scuss ocen till den nya Kamarens
sammanträde, då de hoppades vinna majori-
teten på sin sida. De tyckas emedlertid
hafva helt och hållet tillslutit sina ögon
för den utomordentliga impopularitet hvari
de sedan Julidagarna råkat, och utan tvif-
vel skall den nya Kamaren mycket mera
härma sig venstra sidan, än man från början
förmodade. Konungens resor, med hvilka
afsioten varit att inverka på valen, hafva
i detta afseende utvättat litet eller inlet. Det är
obestridligt att Julirevolutionen öfverskridit
majoriletens både önskningar och behof, men
den är nu gjord, och det är förgäfves att vil-
ja hejda den nedrullande klippan. Det mest
conseqventa partiet skall utan tvifvel slut-
ligen segra, om också icke för en särdeles
lång tid. Den rätta medelvägens politik.
är i sanning obegripligen kortsynt och
småaktig. Den sträfvar att fullständigt
åter upprätta en stats - organisation , som
visat sig vara alldeles otillräcklig att skydda
den äldre Bourbonska grenen : de tro att
centralisationen, pairiet m. m. skola gifva
den nya dynvastien en stödjepunkt, under
det de sjelfva haft den erfarenhet hura
svaga dylika institutioner äro, jemförde med
Parisiska befolkningens vilja. I stället alt
uppoffra hela sin energi på återuppförandet
af en onyltig och opopulär organisation,
borde de hafva uppoffrat den för allmänna.
opinionen och begagnat det allmävt öfver
hela Evankrike uttalade bebofvet af reor-
ganisatiov, till uppförande af en ny institu-
tions-byggnad som kunnat hålla stånd mot
den allUör ombytliga och rörliga opinionen
i Paris Man borde i provinserne haf-
va bildat små medelpunkter, der Departe-
menternes behof, locala förhållanden och
opinionen I allmänhet kunnat uttala sig. Så
länge den civila administrationen fortfar att.
vara slälld på så militärisk fot som nu, då
yrefecter, under-prefeeter och mairer, med