LAGSKIPNINGS-ARENDER.
GARDISTEN fOFFSTEDT MOT ÖFVERSTE
BERGENSTRANDLE.
(Forts. från N:o 150)
Genom underd, besvär blef detta Utslag
draget under Nådig prötning af Kyl. Maj:t,
som genom Utslag den 4 Oct. 1326 hufvud-
sakligen gillade Krigs-Hof-Rättens beslut.
Sålunda kom målet åter tillboka till Krigs-
Rätten , som genom Utslag den 9 Mars 1327
förklarade att Roos väl blitvit förvunnen
till ansvar för åtskillize af HoBstedts avkla-
elser; men då fivitstedt likväl vore saker
till förseelservrna uvder exersisen den 12 Ju-
pi 1825, och äfven varit obehörig till de
fleste klagomål, som han hos Kongl. Maj:t
och hos Krigs-Hof-Ratten anfört mot Roos,
bvilka till en det saknat anledning, och
derjemte uti framställningen af sina angif-
velser felat mot aktningen för sin öfverkla-
gade förman; så pröfvade Krigs-Rätten, att
Hofbtedt, oansedt ban numera var från
krigstjensten skiljd, icke destomindre borde,
för derunder begångna fel, dömas efter
Krigslagarne, och afstvaffas med sextio pry-
gel. Ansvarsbestämnmelsen för det Hoffstedt
dvistade klaga vid General-Mövstringen 1323,
öfverlemnades deremot til Krigs-HofsRät-
ten, Krigs-Rätten som med nit omfattade
hvarje tillfälle att arrestera och döma till
prygel, hade under tiden åter låtit föra Hoff-
stedt i häckte,
Emot detlia ntslag anförde såväl Hoffstedt
som Roos besvär, den förre med anhållan
tillika att värda av häcktet lösgifyen. Krigs-
Hol- Rätten företog nu åter målet, och bör-
jade med att släppa Hoflstedt ur arresten.
Man beslöt, för att engång få reda isaken,
att till sävskild behandling, skilja åtalet e-
mot Roos från det som rörde Öiverste Ber-
genstråkhle.
Sedan rättegången emot Roos bragts till
finda, blefvo handlingarne öfverlemmnade till
Krigs-Fiskalen för Landt-Armdens ärender.
Denna anhölluti ingifvet Memorial, att Öf-
versten Bergenstråhle måtte af Krigs-Hof-
Rätten uppkallas till förhör. .
Krigs-Fiskalen ansåg sig tillika böra hem-
ställa om icke undersökning vid Domstol
borde ske öfver de omständigheter: att
Roos fått opåtaldt med prygel afstraffa
en gardist vid namn Malm, hvaraf det
ville synas - som hade Compagnie-Ghe-