trott sig kunna sluta sitt månadsbeting, utan
att låta verlden förnimma att hon last Gö-
thes Faust. (Der förekornmer, som man
vet, åtskilligt om trollpackor). Hon nyper
ur en af sina favoritscener elt par rader,
för att få ihop ett litet stickord åt mig.
Lyckligtvis har jag äfven läst Faust, och är
således i tillfälle alt såsom återtjenst före-
slå det Konstdrabantcorpsen, nästa gång den
vid ett gladt tillfälle, och under ett behag-
ligt otium, på något al djurgårdens inbjn-
dande hvilo och förfriskninvgsställen, firar sin
förmenta seger öfver den stackars konstlör-
vandten i Aftonbladet, kunde såsom slut-
skål beledsaga sin triumf med följande strof,
som förekommer litet längre ned ulisamma
arbete.
Uns ist ganz kannibalisch wold
Als wie finf hundert Säuen
a ee oe R—