moda att hon vid titt 7i Sverige icke ta-
git lerr Fogelberg , som för närvarande vi-
stas utomlands, i beräkning. Hans öfver-
lägsenhet öfver Herr Byström är så erkänd
och obestridlig, att någon fråga derom
svårligen lärer kunna uppstå, och Minerva
sjelf tyckes hafva avat något dylikt, då
hon litet längre fram påkallar hans Pför-
dragsamhet mot andra, konstnärs-reputa-
tioner. Eller skulle Mmmerva, som alltid
har litet räfven bakom örat till sitt för-
svar vilja göra den imvändning att hon blott
yttrat det Herr Byströms rykte ej hade nå-
gon femlike, omen ingalunda att något än-.
nu större rykte icke kunde finnas? Om så
är, har jag naturligtvis på det hållet intet
vidare att säga; återstår således att pröfva
huruvida det är fullkomligt. bestämdt att
Herr Byström ej har någon Jemlike. Jag
vill härvid lika litet som i det nyss före-
gående; taga under ompröfning de konst-
;närers rykte ochi förtjenst som egnåt sig åt
andra konstarter än Herr Byström. En:svår,
om också icke afgjordt ofördelaktig jemfö-
reise skulle då uppkomma med Herrar
Fahlerantz, Westin, Sandberg c.; men
det är alltid vanskligt att väga producter i
olika konst-arter mot hvarandra; det. be-
höfves heller ieke här. - Hos Herr Göthe
finner man hvad som :Erfordras. : Man torde
dristigt kunna påstå, att han uthåller en
jemförelse med Herr Byström, och jag för-
modar det jag dermed ej sagt någondera en
oartighet. Herr Göthes Bacchus, hans Bac-
chant, hans staty af Kejsarinnan Catharina
äro arbeten, som utanvisatt förlora i värde,
kunna ses vid sidan af Herr Byströms fle-
sta, och i behandlingen af byster har Herr
Göthe så väl till likbet som mjukhet och
natur:elt afgjordt företräde. I denna väg
har Herr Byström, åtminstone i Sverige, visst
icke frambragt något som torde kunna
jemföras med Herr Göthes byster af Il, M
Drottningen och Gener.-Dir. Hagströmer, led
re andra att förtiga, En sträng opartiskhet
nödgar att här återkalla i minnet ett wvis-
serligen i många hänseenden mindre lyckadt
verk af Herr Göthe: hans QCarl den 13:de;
men skulle ej Herr Byström, med en vida
större productivitet, äfven ega flere medel-
måltiga arbeten på sin räkning? Granmla-
genheter bjuder att ej för ögonblicket ut-
förligare inlåta mig i ett ämne som Miner-
va tvungit mig att, mycket mot min vilja,
vidröra. Skulle hon dock alldeles icke lå-
ta sig nöja med mindre än en fullständig
bevisning, skall den ej utcblifya. Jag får
dock på förhand be om ursägt, om jag då
skulle nödgas blifva något vidlyftig.
Minerva påstår att afundsjuka ar de små
artisternas eviga arfsynd.? Också möliot: