Fof-Rälten, som skulle utan hinder af dess undanröjda beslut, 1 ett sammanhang afgöra så väl Öfverste Bergenstråhles ansvarspåstående å IHoffstedt, för förment obefogad klagan mot befälet, samt Hoifstedts emot Befälet framställde talan, som ock Öfverstens serskilda yrkande om ansvar åa FHoffstedt för missfirmeligt skrifsätt. Sålunda var nu målet, fjerde resan , hos Krigs-Hof-Rätten, som remmitterade handlingarne till Krigsäskals-Embetet för LandtArmeens-Ärender. Detta Embete anböll, uti Memorial den 27 Maj samma år, det Hoifstedt måtte åläggas att närmare bestämma sina tillvitelser, till tid och omständigheter, och tillika uppgifva de vittnen, hvarmed han ville fästa dem. Under tiden hade likväl inträffat att Ploffstedt den 12 Juni blifvit beträdd att hafva under exercisen på Ladugårdsgärdet tagit en dryck bränvin ur en medförd flaska, hvarföre han anbefalldes att gå i arrest. I stället för att genast begifva sig dit, bade han dock förfogat sie till Kongl, Borgen, der han uti Second-Chefens för Negementets närvaro, först försökt framtränga till 1. M. Konungen, men derefter vändt sig till 1. K. ID. Kronprinsen, som efter tagen kännedom om Hoffstedts förhållande, anbefallt att han, borde i arrest förblifva, intilldess behörigt förhör hunnit anställas. Hoffstedt hade då gått till Compagniet och. blifvit i vakten emotlagen. Till ursäkt för detta förbållande hade Hoffstedt anfört, att han på sätt af Befälet jemväl medgifvits, med dess tillstånd medhaft någol bränvin, för att dermed läska sig under der starka hettan: att han hade misstagit sig på commrsBandoorden, och ej hört annat än att befallningen, på hanan gevär ; varit åtföljd al den på stället Jie lav? att Hoffstedt, då han blifvit tillsagd arrest, bedt om förlåtelse , men förgäfves: och alt han då begifvit sig upp till den K:gl. Borgen för att hos X. Mart anhålla om nåd och förskoning. E3igs-Rätten, till hvars handläggning detta sednare mål äfven blef öfverlemnadt, yt trade genom utslag af den 14 I samma mår nad, att Uoffstedts ofvannämude förbrytelser ej vore af svårare beskaffenhet, än att) de kunde försonas med extra judiciell bestraffoing, hvars bestämmande öfverlemnades till Regements Chefens hedömmande. Oaktadt Krigs-Rätlen gaf förseelserna en så obetydlig qvalification, lät den likväl Hoffstedt grarhällaa i arresten. Öfver ber slutet anförde Hollstedt, utur fömgelset, besvär hos KrigsliofRätten, som genom utslag, den 21 i nyssnämnde månad, undanröjde Krigs-Rättens beslut, befriade Hoffstedt åter: ur arvesten, och förklarade, att då han redan I förut var under tilltal stäld, så skulle äfven de nu åtalade förseelsexva förekomma till; röfning i ett sammankang med det man för öfrigt lagt bonom till last. På underd hemställan af Karroo Af PAR.