vinz hvarefter Hoffstedt afkläddes remtygen
och affördes i häkte.
Följande dagen blef Hoffstedt instäld för
Krigs-Rätten vid berörde Regemente, der
vid. undersökningens början, Herr Öf-
verste Bergenstråble, förklarade 1) i afse-
ende på Hoffstedts klagan öfver dess in-
dragning till tjenstgöring, att det vore Com-
pagnie-Chefens ensak att derom förordna,
utan att deröfver behöfva ingå i någon: ex-
plication, 2) beträffande de vid capitulatio-
nen betingade vilkor: att desse blilvit full-
komligen iaktagne, då Hoffstedt sedermera
under hela tiden haft permission, utom den
opåräknade commenceringen till Drottning-
holm, som skett innan tiden för recapi-
tulations - beräkningen tagit sin början;
3) rörande Hoffstedts uppgift derom att han
försörjt sig sjelf under förra årets exercis:
att sådant vore enligt författningarne, då
kronan ej består gage för dem, som utom
exercistiden vilja begagna permission, och
4) vidkommande Hoffstedts uppförande: att
han vid flera tillfällen visat sturkshet och
fallenhet att inleda andra i myteri-förhål-
landen, hvadan Öfversten yrkade så väl straif
för Hoffstedts vid mönstringen gjorda beskyll-
ningar mot Befälet, som ock att han skulle
förklaras hafva genom dess oskickliga upp-
förande förverkat capitulations-vilkoren och
anses skyldig att ingå i tjenstgöring.
Genom utslag samma dag utlät sig Krigs-
Rätten: 1) hvad anginge Hoftstedts klagan
deröfver att han ej tillgodonjutit reca-
pitnlationsyvilkoren, nemligen alt åtnjuta per-
mission så länge capitulationen räckte, så
v:da allmän indragning af allt permitteradt
manskap ej skulle ske, hvilket vilkor, efter
Hoftstedts förmenande, innefattades uti den
vid berörde tillfälle å Hoffstedts capitula-
tionssedel gjorde anteckning; så emedan ji
Boffstedt detta sitt föregifvande icke gittat
styrka, utan sådant tvärtom motsades af den
å Toitstedts innebafvande capitulationssedel,
af Fanjunkaren Roos antecknade mening,
att med den utlofvade permissionen skulle
förhållas enligt förfättningarne och den få be-
gagnas, så vida ej opåräknade omständighe-
ter det förbjöde, bvartill jemväl komme,
att Hoifstedt, som den 22 April 1817 låtit
sig på sex års tid anvärfva, och ej förr än den
22 April 1823 uttjent sin förra capitulation,
icke eller rimligen genom recapitulationen
konnat om intet göra eller förringa verkan
af dess första förbindelse, ehuru det bvar-
ken vore bevist eller syntes sannolikt, som
skulle Compagni-Chefen vid sednoare tillfäl-
let medgilvit och afstått från en förut ä-
sande och i författningarne, grundad rättig-
bet, att beordra Hoffstedt till den tjenstgö-
ring, som ansågs tjenligast, hälst denne karl,
under commenderinsen till Drottningholm,