förlora honom; det är aldeles omöjligt för
mig att någonsin skiljas från honom; när
jag om natten vaknar, är han min första
tanke. Sedan han skiljde sig vid modren,
har han alltid sjelf uppfyllt alla en barn-
sköterskas skyldigheter; och, på det läsaren
må få ett begrepp om huru han fullgör
dessa nya åligganden, och tillika lära känna
den unge Paganinis karakter, skola vi med-
dela hvad en Paganinis vän lemnat oss,
hvilken en gång 19828 besökte honom i
Prag för att hämta honom till en middags-
måltid. Vi tillägga blott-att den unge bjel-
ten är begåfvad med de klassiska hamnen
Achilles Lyrus Alexander. Hvarje sak be-
fanns i vanlig oordning; här en violin på
en stol, där en snusdosa på sängen och en
dylik ibland gossens leksaker. Musikalier,
penningar, mössor, bref, klockor och stöf-
lor strödda om hvarandra. Stolar, bord
och äfven sängen flyttade från sina platser.
Midt i detta Chaos satt Paganini med cen.
svart silkes-nattmössa, som betäckte hans
ännu svartare bår; en gul näsduk var vårds-
löst bunden om halsen, och en chokladfärgad
jacka hängde på axlarne. I sina knän höll
han Achillino, sin lilla fyraåriga son, hvilken
för ögonblicket befann sig vid ganska dåligt
humeur, emedan hans händer skulle tvät-
tas, Paganini bar ett isanning märkvärdigt
tålamod. Om gossen var aldrig så orolig, blef
han ändå icke förarg: id, utan gick då rundt
omkring golfvet med honom, sägande till