Kaleidoskop.
KONUNG GUSTAF III:s BESÖK
I PARIS ÅR 1771.
(Ur Memoires de M:me la Comtesse Du
Barri).
Ehuru Ludvig XV icke tyckte myoket
om, att vid sitt hof emottaga de främman-
äe Prinsar, hvilka tid efter annan kommo
till Paris, så såg han likväl med mindre
obehag den unge Kron-Prinsen af Sverige,
hvilken intog honom genom sin öppenhet
och sitt Fransyskt artiga umgängessätt. Ko-
nungen berättade för mig om denne Nor-
dens Son, och jag hade den nyfikenheten
att be Ludvig XV låta mig supera med
honom. Han påstod att han icke mycket
tyckte om fruntimmer, utan vore en ny
Hippolyt, kall, liknöjd och högdragen emot
dem. Jag ville sjelf öfvertyga mig om, hu-
ru förtjent han kunde vara af ett så elakt
rykte, och jag måste bekänna, alt jag vid
supen i Kungens små rum fann honom li-
ka vacker som älskvärd, samt att den köld
man beskyllde honom för, icke öfverens-
stämde med hans eldiga och lysande ögon.
Ilan talade mycket väl, och behagade icke
mindre mig än Kungen, hvars välvilja det
låg honom om hjertat att vinna, förmodeligen
för det statsstreks skull, hvarpå han redan
funderade. Herr Grefve af Haga, sade
Ludvig XV till honom, Ert Sverige är
ett vackert Kungarike. — Det skulle,?
svarade den förre, vara en vacker Fransk
provins, der man redan är Fransysk :till själ
och hjerta, och der jag, rörd af Ers Maj:ts
godheter, fruktar, att sjelf blifva det ännu
mer. Allt det der kom som en blixt, Ni
har, sade jag , en icke serdeles monarkisk.
constitution. — Hvarje land, min fvu, har
sina lagar, hvilka regenten får underkasta
sig. Men han yttrade detta med ett iro-
niskt löje, som så litet passade till orden,
att jag inom mig sjelf ej tviflade på, att
han vid första gynnande tillfälle skulle sö-
ka befria sig från denna förmenta under-
gifvenhet, hvilken aning också sedermera
slog in.
Grefven af Haga reste i sällskap med sin
bror, Hertigen af Södermanland, hvilken,
om jag ej mycket bedrar mig, kommer att
låta mindre tala om sig, än Gustaf. Hans
osäkra blick misshagade mig. Derjemte var
han mindre öppen än brodern. Begge Prin-
sarne bemödade sig, att se och underrätta
sis om allt, med ett nedlåtande, som ingaf
förtroende, och i detta afseende gjorde de-
ras framgång i Paris fullkomlig.
Den i Mars 1771 fick Kron-Prinsen un-