dande af eget förderf.. Under denna tidpunkt af en tilltagande förtviflan, framkallad af maktens våldsamma förtryck, medförde Polska Kamrarnes manifest det glada budskap, att Polackarne ej förr skulle nedlägga svärdet, än de tillkämpat sig och sina bröder oafbängighet. Iloppet gjorde sedermera den hårdaste förföljeise dräglig. Detta enda och gemensamma bopp tillskapade, i det alla verkliga fosterlandsvänners hjertan deraf uppfylldes med jättekraft, ett förbund, otillgängligt för det mest förfinade spioneriväsen. Litthauens invånare lifvades på nytt, och, ryckta ur sin förtviflan, lärde de snart förstå hvarandras känslor, tankesätt och planer, möttes inbördes, och hvad som i första ögonblicket skulle uträttas genom allmän, samyakande ifver, organiserades och mognades nu småningom gradvis med öfverläggning och kringseende. Om icke oväntade hinder tvädt de uppgjorda planerna i vägen, så hade Litthauens uppror utbrustit någotsenare, men deremot å en gång i hufvudstaden och provinserna. Men Nowosilow anlände till Wilna, och straxt satte spionväsendet alla sina driffjädrar i rörelse. Kudrewitsch, oföcer vid Ingermanlands Infanteri-Regemente, som i ett militär-lazarett återvunnit sin helsa, trädde derefter icke åter i tjenst, utan hyrde sig vackra rum i staden, lefde på en frikostig fot och förnyade gamla bekantskaper bland den studerande ungdemen. Det blefyc för vidlyftigt alt här upprepa alla de medel som användes af andra dylika besoldade agenter; de äro tillräckligt kända öfverallt der despotismen söker på sina vanliga vägar befästa sitt välde. Under skenet af patriotiska afsigter visste Kudrewitsch att till den grad förleda flere bland den ovarsamma ungdomen, att innan kort de som försett honom med penningar, sågo 1 sina händer en lista på de sammansvurna, med dessas egenhändiga namnteckning. Straxt blefvo en mängd personer af olika klasser kastade i bojor och de mest kränkande efterspaningar anställda. Vid samma tid inföll terminen för rekrylernas uppställande och för betydliga magazins-leveranser. Detta allt bevekte tvenne unga, af ett otåligt nit lifvade Schamaittiska medborgare, att påskynda uppresningens timma. Sedan de dels bland sina bönder, dels från andra håll hopsamlat 700 hästar, inträngde de i kretsstaden Rossienna, afväpnade den af några invalider bestående garnisonen, afsatte autoriteterna och uppmuntrade invånarne till resning. Detta energiska steg blef mnaturligtvis icke utan efterföljd , och i de sista dagarne af Maj månad voro de trenne Schamaittiska distrikten Rossienna, Telschen och Schaulen färdiga att afkasta sig oket; de organiserade sin nuvarande administration, som handlar i Warschauer National-Styrelsens namn, och söm efter Wilnas befrielse skall koncentrera sig till en Öfver-Styrelse. Upetseher-distriktet fölide snart exemplet,