nande, att en Konungens Befallnings-
hafvande sätter sig i spetsen för dyli-
ka undergifvenhets - serenader. Om
folksamlingar så mycket behaga I.
Exc, Brahe, synes oss, att en Student-
soiree hade varit mer passande. Den
hade väl kostat mycket, men vi göra
Landshöfdingen den rättvisa, attiden-
na slags artighet säkert varit mer på-
kostande.
Oss förefaller det, som hade man
här gjort alltför mycket väsen af en
småsak. Hvar och en nemligen, som
är något bekant med der Studerande
corpsens plägseder, vet att deras af-
tonpromenader, de enda offentliga nö-
jen som under terminerne äro tillåtna
i Upsala, ofta äro åtföljda af sång.
Vid sådana tillfällen händer det icke
sällan , utan någon serskild anledning,
att sällskapet stadnar och afsjunger en
chör eller en qvartett utanför slottet,
Erkebiskops-huset, hos någon Profes-
sor, på stora torget, vid hörnet af
Drottning- och Trådgårdsgatorna med
flere ställen, utan att sådant hittills
ansetts innebära något offer åt hög
embetsmanna inflytelse? eller någon
undergifvenhets-serenad, hvarken för
Landshöfdingen, Erkebiskopen, Pro-
fessorn, stadens Rådmän eller de vid
hörnen af de omnämnde gatorna bo-
ende Källarmästare. Äfven folksån-
Ben har på dessa promenader icke säl-
lan brukat afsjungas, i synnerhet den
gamla Engelska, God save 5c., eme-
dan den har en enkel, skön och lätt
utförd melodi, som väl lämpar sig för
en samling af tenor- och basröster. —
Mycket af det onekligen naiva i be-
rättelsen Bortfaller således med sjelf-
va förutsättningen, att nämnde sång
icke varit för tillfället ämnad åt H. E.
Grefve Brahes person, och allt det an-
märkningsvärda som kan återstå, stad-
nar på Herr Landshöfdingen Kre-
mer, hvilken måhända icke hade bordt
hegagna tillfället så som han gjorde, om
än, äfven hvad honom angår, hela
händelsen varit föranledd af en gan-
ska oskyldig önskan att få visa en
artighet åt en man, hvars inflytan-
de han berättas haft att tacka för sin
uphöjelse till Landshöfdingeplatsen.
Vi ha för mycket hopp på den ung-
dom, som till sina blifvande värfinom
samhället hemtar sin första bildning
ur den stora, ädla andan af forntidens
klassiska Författare, för att genast lätt-
sinnigt beskylla den för slafviska
tänkesätt, eller vilja samtycka till en
så djup och bitande insinuation, som
måste liooa Uf anmärkningen dervid.
— ?J7Zw ee —ne—-——— Å LD vv oHMHeo Hl lilPRe2H eos tll eve Rt
BS TER ENT TRE rer IEEE