stolt öfver sitt åldriga statsskick. Med
allt detta hade den föregående mini-
steren förlorat allt förtroende, eme-
dan den satt sig emot reformen. Den
hade lidit skeppsbrott på allmänna
opinionens klippa, och dess arfsynd var
en fullkomlig missaktning för opinio-
nen både inom och utom landet. De
förderfliga . verkningarne af en sådan
styrelse hade ej upphört med densam-
ma; de hade satt Europa i full låga.
(Höga bifallsrop). Talaren slutade
med några anmärkningar till refor-
mens fördel.
Sir Robert Peel förklarade, att han
under öfverläggningarna väl hört myc-
ket sägas till förmån för reformen,
men icke ett ord om den praktiska
nytta den kunde komma att medföra,
Han ingick derföre i försvar af den
minister, hvars medlem han varit. En
ädel Lord hade yttrat, att om styrel-
sen år 1923 velat samtycka till Ret-
fords valrätts förflyttande på Birming-
ham, hade opinionen varit tillfreds-
ställd dermed, och måhända ingen re-
form nu varit i fråga, Talaren frå-
gade hvarföre, om folket låtit sig nö-
ja med så litet, vore det då nu nöd-
vändigt eller förnuftigt att helt och
hållet kullkasta de bestående statsfor-
merna. Den fråga, som nu vore å
bane, syntes Talaren — han ville ic-
ke nyttja våldsamma uttryck — yt-
terst förfärande. Man ville införa en
ny constitution, och för att verka på
Huset, användes hotelsen om upplös-
ning, och Hans Maj:ts namn inhblanda-
des i saken. Hotelser och den nytta
man af sådana påräknade, vore högst
förkastliga. Hvad Konungens person-
liga opinion vidkom, som man vid
alla tillfällen hör åberopad, så äm-
nade Talaren, utan att stå efter nå-
gon i undersåtlig trohet och kärlek
tilk Hans Maj:t, likväl i denna fråga
endast följa sitt eget förnufts och sitt
samvetes föreskrifter. (Högt bifall)
Talaren fortfor och åberopade ett tal
af hans ädle vän (Lord Palmersten)
år r31:g, hvaruti han på det högsta
ifrade mot reform, och påstod att
det blott vore att gifva oss ett glitter-
guld i utbyte mot den ädle metall vi
redan egde. Af samma tanke vore Sir
Robert sjelf ännu. Han ansåg att full-
komligt irriga principer lågo till grund
för det nuvarande förslaget och trodde
att det endast skulle lända till slitan-
de af föreningsbanden mellan olika
folkklasser, en omständighet som re-
dan vore tillväcklig att bevisa dess
förderflighet. Den ädle Lord Palmer-
sten ansåge det vara billigt att ute-
sluta icke residenter (de som ej äro
bofasta på den ort de rösta för) från