nuv slutadt! Prosten vilvar vit be ait fiskaren åter snart mt Eine a ja sin näring; men fruktar att tillslandet Gl sommaren stall blifsa örRAUu boklagligare för en del lans itfolk som je idka fiske, i följd af den fellaga potatesskörden. rada (ullfordas al Prostens yttrande, utt Pagra tunrör spannemal, neod ta Cuds hjelp kunna, så vida vintern icke tenu längre fortfar, rädda dem frön hungersdöden, Afven erkännes och vi alv es bestämdt atl tvenne barn dött af svält. Sådavt är då det verkii iga tillståndet i Bohus Liv: ech vi lemna till hvarje fördomsfri Granskare, buruvida för mycken bitterhet innefattades i värt yttrande, att uslinpgarna, som utssöltne stå kring deras bättre lottade likars boningar, måtte vara 10tvessanta bidrag till de Phugnande undierröttelserna från Götheborgs och Bohus Län! Att Landshöfdingen också icke bordt bukan sakna en tidigare kännedvm om tilständet. äfvensom att icke blott halvets isläggning varit orsak till nöden, bevisar så väl Prosten Phedins förhåga, att tillståndet skall blifva AGndg beklag! igare hos torpare och lnvatfolk, som ej idka ficke, som Jans uppgift af flere till nöden sam werkande och från flere års saknad raing härrörande orsaker, serdetes istiidne sommar. Vi känna tillräckligt Landsh. Grefve Kosen, för att vara Ööfvertygade vet hans hjerta, lika mycket som nåavv annans, lider af de olyckligas beIk senhet, Vi hade således, ehuru ; denna sak blott betraktande Enibetsmannen, visst icke med några ytterligare anmärkningar velat läg2: slen på bördan, om vi icke bade hört en och annan klandra de förra och sett Herr Grefven sjelf wo der tryckta skrifvelsen tili Stat: AMmistern för Utrikes ärenderna on: guva tidningarnas berättelser såsom otverdrvifuna. Ar det ännu tid, att tillåta de lastade farlygen i Malmö och Helsinglorvzg ut tiöpa med deras spaumålslaster tl lngland, hvilket Insändaren i JourHalen den , Mars ansåg icke rinligtvi; kanna vara I fråon I