men , enligt hvad vi med smärta er-!
fara, har man ännu icke öfverenskom-
mit om någon viss plan, Man under-
håller vårt bopp, utan att göra slut
på vår ovisshet. Emedlertid organi-
serar sig fienden, Ööker sina stridskraf-
ter, och de vacklande menniskor, som
på jorden icke tyckas ämnade att spe-
la någor annan roll än att sluta sig
till den starkare, närma sig honom,
ötvertygade om fastheten af dess myn-
dighet. Bretagne erbjuder vår sak
stora hjelpkällor. -Opinionen der är
god, men huru skall man väl utan
penningar kunna besolda emissarier,
jör att gifva den nödiga impulsen till
ett väpnadt utbrott, på en gång i sö-
der, vester och norr, Man får ej glöm-
ana att hvarje partiel rörelse som yp-
pades, vare sig i Vendåee eller Morbi-
hantrakten, ej kan medföra annat re-
sultat än ditlockandet af en militärisk I
öfvermagt som nedslog på en gång
hela företaget och modfällde sinnena,
så alt något för framtiden blefve o-
görligt. Intet tvifvel att nuvarande
Styrelse skulle vara förtjust öfver en
dylik uppresning, hvarigenom den fick
tilifälle att blifva af med dessa så-
kallade Juliihjeltar, som den nu ej vet
hvad den skall göra af, och som sjelf-
va ej- önska sig bättre än mord och
plundring. Ilvarje partiell insurrec-
tion bör derföre nogsamt undvikas,
Men kan man väl påtänka äfven en
allmän uppresning utan hjelp utifrån?.
Ja! om Dauphin i egen pevson gör en
uppmaning till Södern, om E. K. H.
sjelf täckes infinna sig hos oss i Ve-
stern och om Dauphine på samma gång
visar sig i Norden. Frankrike omsluter
ännu nog många ädla hjertan som vil-
ja våga allt under sina legitima fur-
stars ögon. I sådant fall skulle väl
Bretagne kunna uppställa 40 å 50,000
man; men utan de Furstliga personer-
na gör mean otvifvelaktigt intet. I
detta afseende finnes blott en röst, och
öfverallt hör man sägas: Då medlem-
marne af den Kongl, Familjen äro, till
det minsta, lika interesserade som vi
i legitimitetens seger, är det rätt och
tillbörligt att de, liksom vi, trotsa fa-
rorna. Likväl räknar man äfven
ganska mycket: på de främmande
makternas inryckande; deras eget in-
tresse fordrar det äfven; de böra
vara öfvertygade att Usurpation ej
ens för ögonblicket kan hålla sig
uppe utan att revolutionera angrän-
sande stater. Historien och Bonaparte
bevisa tillräckligen dennasanning, för
hvilken cabinetterne, det oaktadt, nå-
gongång varit blinda. Ja, om konun-
garna ioloe ärva hblinda allan Jodena avd
4
ess hefriade f
r :1se vi Dia Ca.
Hvad än de liberala tidningarna
och anhängarne af Konungamördarens
son skrika derom, är det icke dess
mindre sanut, att den enihusiasm som
gaf sig luft under vår första revolu-
tion, humera icke finnes i Frankrike.
ATan kan påkl: ida och väpna en mil-
lion Nationalgarden, men det är ej lika
jätt all förmå dem att lemna sitt hem
och uttåga mot fienden. F Deparxte-
menten gå större delen högst ogerna
på vakt, och om de i Paris visa Mera
nit, så är det helt och hållet blott för
att bibehålla egendomsrätten ostörd.
tillintetgjord, dagliga
rum och den spänning
mellan dem som vilja
gå framåt och dem som vilja stanna
för att i lugn njuta hvad de besitta
är, med allt detta, icke egndd att lug-
na sinnena.
Handeln är
bankrutter ega
som förefinnes
Det är nödvändigt att de Bovalisti-
ska Cheferpe erhålla nog vidsträckta
fullmakter för att kunna agera på e-
gen hand. Historien om våra olyckor
utmärker tillräckligt de namn som e-
ga inflytande i vestern. De borde e-
ö
ga rätt att utnämna till och med Öf-
verste. Ilvem kan väl bättre än de
bedömma de tienster som kunna göras
af hvar och en?
Det är ytterst nödvändigt att hvar
och en vid resturationen betryggas i
den grad han i och för sin trohet er-
hållit. Det vore öfvermåttan grymt
att låta oss för andra gången genom-
gåen gradmönstring sådan som år 1318,
då hvar och en förlorade 2 å 3 gan-
ska dyrt förvärfvade grader: en åt-
gärd som varit tillräcklig att döda all
tillgifvenhet om ej händelserna bevisat
att den i Western vore odödlig såsom
vår heliga religion, hvilken tjenar den
till grundval.
För att böttre förstås vilja vi göra
föliande uppställning af det som bör
ske,
1:0 Böra penningar med allraförsta
skickas till de utsedde öfverbefälhaf-
varne, på det de må ohindradt arbeta
på den definitiva organisationen och
sättas i tillfälle att sins emellan com-
municera medelst besoldade emissa-
rier.
2:0 Hertiginnan af Berry visar sig
i Western, samma dag som uppres-
pingen eger rum, Dess närvaro skall
frambring ga den största effekt och ut-
rätta mer än en hel arm,
3:o Den allmänna önskan är att bör-
anm mad sEnA Ala FA fe KR OR ooP
från dep cphemera styr om den allmänna
I deras fördel.
likaledes be
Marskalken Bourvm
befälet i Western,
af Perry omedelba
5:o I Bretagne )
20,009 mans Ati
40,000 till vore ni
riga krigsförnödenl
tion beträffar äro
oduglige, emedan
dem gömda sedan
detta fall ännu fal
ö:o 60 till 80,0
intränga från Söd
spetsen. En lands
uta? denna Nåtions
skulle göra en hö
kan, Landet sku
kort bringas helt
bänder. Likaledes
makt ganska lätt
Fregatier metl mu
ster. Allas blicka:
ta land, hvars Dr
nungs (Henric Vit
7:0 Utfärdar n
till hela armden o
som samlas kring d
att bibehållas vid:
derstitlar. Det på
skalkar erbjudit K
Är det så, böra d
Detta trohetsbevis
verka mycket på s
d:o Marskalken
rande Krigs-Minist
let utan politiska
tärd af ärelust. I
dera honom och I
tablestafven — till
Hvad framtid kan
thron som Ludv
honom? En rigi
folksouveräniteten,
till anarchi, oordi
9:0 Herrar Cha
Jaquelains — frånve
Deras plats är der
finnes den i WVenc
här 1 Morbihan.
att hvarje ögonblic
Man organiserar i
mar; och hvad fö!
ning än hyser för
mer den dem gans
ser dem ibland sig
10:0 Vi hafva )
sertörer; de nödga
sakernas ställning
fara om man cj
hjelp; men man h
Nå väl! IHvarföre
nl a Alaa om Ass
4:0
O