rstädes
banne-
gheten
hafva
deras
rertom
Kredit
gran-
dr för
es icke
tom-
Detta
s och
en på
e be-
mils
söka
et för
n, då
hafva
k och I
här-
ne un-
med-
e och
nsamt
brän-
1 ute-
hvilka
jat all
ir na-.
ningar
vingas
t med
n rike
1, af
r styf-
ra, för
nblick
sh nä-
lem-
fattli-
m an-
tiklar;
k. a I
parti;
vilket
de att
:dr 24
a nö-
rT den
t skil-
ast of-
tider,
inne,
ra an-
mängd
brott
öjelser
zelser-
hun-
ULL I ACL T ba 4 ULL Oo
mening är icke nu att ingå i någon
utförlig kritik deröfver; vi vilja blott
anmärka huru den med sin välmening
att gå emellan och skona alla interes-
sen är upprättad utan allt afseende på
praktiska förhållanden. Huru litet
markegångspriset är någon mätare för
det verkliga, visar den närvarande
ställningen ganska öfvertygaude.
före borde man,i händelse grundsatsen
af Hr af Wiogårds idcer skulle föl-
jas, åtminstone rättat sig efter hans
förslag, att följa prisen i Stapelplat-
serne och på de torg der spanmål säl-
jess; och när i alla fall ingen import
efter nya prisbestämningen kan ske fört
Alulilanrte ud Tal
än till våren, borde förtullnings-prisen i
icke sättas förr än 1 Mars månad, då
man tillförlitligt känner både pris och
tillgångar.
De skadliga verkningarne af be-
rörde författning och den olämp-
liga grunden för normal-priset äro i
närvarande stund alltför uppenbara.
Detta yris är för Råg omkring 13 Rdr
och för Korn 9 Ridr 19 sk. Rg:ds när
det verkliga, efter medium, skulle upp-
gå nära det, hvarvid Spanpmål, enligt
författningen, är tillåten till införsel
utan afgifter och förbjuden till utför-
sel — samt på flere stälien betydligt
öfverstiger ett sådant pris åtminstone
för Råg och Hyete. — Hvad är emel-
lertid följden? jo, att med den nu gäl-
lande Tull ingen spannmål, under ett
erkändt behof, kan importeras; men
deremot Landets egen productaf den-
na nödvändighetsvara, som nu är för
oss sjelfva mer än behöflig, genom de
för exporten orimligt gynnande stad-
ganden i författningen, af speculeran-
de Utländningar och inhemska Hand-
lande frånryckes Landets hungrande
barn för att föras till främmande län-
der! :
Man kan med visshet antaga att det-
ta för den större allmänheten så för-
derfliga missförhållande förnämligast
uppkommit genom den otjenliga för-
fattningen, understödd af mäktiga in-
teressen, hvilka förstått genomdrifva
de principer, hvarpå den är bygd, och
till sin egen fördel begagna deraf till-
skapade missförhållanden. Allmänt
känner man att hos Possessionater, stör-
re och mindre, finnas icke obetydliga
förråder både af detta och föregående
års skörd. Då Regeringen likväl lät
förstå, att för fattningen skulle bli o-
förändrad, och derigenom all möjlighet
till import afskars under det exporten
kunde gå för sig med nästan samma
tull som under de ymnigaste år (ty.
stegringen i detta fall förtjenar knapt
afseende) — så har farhågan för nöd,
i samverkan med alltid vaksamma spe-
Der- I
vadla ANTTILA må dlA al UClODUdA
Landets belägenhet och begagna den
med skicklighet, så att dei allmänhet
hålla på sina lager eller utsläppa dem
endast småningom och med stor för-
sigtighet, för att icke fälla, utan sna-
rare än mer stegra prisen.
Men det tyckes vara tid att Regce-
ringen med allvar tänker på den större,
behöfvande och på många ställen
svältande allmänhetens väl och önsk-
ningar. — Ställningen både inom och
utomlands är sådan, att Spanmålspri-
set i år omöjligt kan fällas så lågt att
icke Landtmannen blir öfverflödigt
betald för sin säd. Således visar sig
ingen olägenhet, men för massan af
folket stora och oskattbara fördelar, om
Regeringen på ett lempligt sätt kommer
emellan och gör slut på närvarande
spända och verkligen olyckliga för-
hållande. Vi tro visserligen att Sty-
relsen haft i rapporterne om grödan
0. s v. mycken anledning till de be-
slut, som hittills blifvit fattade och
allmängjorde, ehuru det alltid måste
synas oförsigtigt alt så bestämdt enon-
cera dem i ämnen af allmän och stor
inflvtelse samt af den beskaffenhet att
de ej kunde vara tillräckligt utredde
då dessa beslut allmängjordes. — Men
vi tro äfven alt det för Regeringen
är lika mycket pligt som det bör va-
ra angenämt, att modifiera sina åsig-
ter och beslut, när förändrade och
tvingande omständigheter det påkal-
la. Folkets väl, och uppfyllandet,
så vidt ske kan, af dess billiga
önskningar, är Regeringens högsta
Lag, och vi kunna ej föreställa
oss att dessa högre åsigter skola åsido-
sättas för den sn råagtiga tillfredställel-
sen att envist vidhålla beslut, som,
eburu fattade på skenbart goda grun-
der, erfarenheten visat vara r oförenliga
med det helas väl.
Allmänna rösten påkallar högljundt,
om icke både tillåtelse till inport af
Spanmal mot ingen eller låg tull och
förbud mot dess. exporterande, åtmin-
stone elt af begge. Den är för stark
och för allmän att kunna öfverröstas af
Possessionat-interesset trotts dess mäk-
tiga relationer. Öfver inflytandet af
begge dessa utvägar är så mycket
skrifvet, att vi hafva föga att tillägga.
Måhända skulle export-förbud vara
det mest lempliga, helst vi för vår
del finna det som en Insändare i Jour
nalen för sistl. Fredag härom yltvar,
vara grundadt både på sakkännedom
och omtanka för allmänt väl. — Unge-
färl. samma verkningar skulle dock
en importtillåtelse med låg eller in-
gen tull medföra, och vidtagandet af
endera utvägen, om ej begge, synes
. Lä vå . Tr n
icke kunna uteblifva. ÅAteärder från