Cillalkvonad IDYLL. FRANKRIKE. Uppträdena på Hertigens af Berry dödsdag gifva oppositionstidningarna ett rikt fält till betraktelser och utfall mot den stationaira Ministeren och åen stationaira Kammaren. National lemnade redan följande dagen en uppsats ur hvilken vi här meddela det hufvudsakligaste. Förslaget rörande dödsstraffets afskalfande, gjordt till förmån för de fångne ex-Ministrarne, föranledde oroligheterne i October. December-uppträdena hadesin grund 1 den vigt som hufvudstadens lägre folkklasser, af ganska naturliga skäl, fästade vid den dom som blifvit fälld öfver män hvilka de ansågo såsom sina Jfungar. De oordningar, som 1 dessa dagar blifvit begångna förklaras lätt genom den obegripliga utmaning till en hel, lättretlig folkmassa, hvar Ör kyrkan Sit Germain IAuxerrois varit en skådeplats. Alan åkallade Nation algardets nit i October, man åkallade det i December: ännu 1 dag tar man ul detsamma sin tillflykt. Man finner alltid Natonalgardet benäget att understödia regeringen hvarje gäng som ordaingens och regeringens Åinteressen äro swmmansmälte. Detta är förtväflligt dessa nya oordningar skola upphöra, lika som de föregående; vi tro det och vi hoppas det. Nationalgardets roll har hittills varit cj bekymra sig om anledningen till oordningarne; men blott att bek: impa dem. Detta kommer att räcka så länge till dess nationalgardet i massa börjat inse att alla oordningar äro syskon, alt de alla hafva ett gemensamt upphof Gardet skall då yttra sig öfver sjelfva detta upphof. Regeringen blir tvungen att tänka såsom Gel. Nationalgardet måste förr eller senare tj pplssa ss om den verkliga beskaffeoh el af det onda; dess öfvertyganee må de föregå regeringens och dennas blir deraf en nödvändig följd. I October sade man till Nationalgardet: Folket är rätt-tänkande, men det uppvislas under bavud af republcaver, Carlister, Napoleonister, Anarehister. af folk som önska plundring. Detta sade man, för det man ej hade något bhältre att säga och emedan aldri ig en regering er känner att detär den sjelt orätt. Nationalgur det antog den förklaring af Oetober-uppträdena som dare INGANE böa af som har ov ta Kamina an. mMmAIAPIA ala SUR URALUIAUL ULDD bififnTr Mräat des: blinda kärlek till ordning och lugn. Ex-Ministrarnes process var, såsom man försäkrade, just hufvudsumman af alla de mer och mindre kinkiga problem, dem Juli-revolutionen öfverlemnat åt den nya sakernes ordning att lösa. Det var en öfvergående ceris, en cris på hvilken alla långt förut beredt sig, och af hvilken naturligtvis alla ordningens fiender på förhand lofvat sig stor nytta. Ännu en gång sades det, måste man slita sig till regeringen, hjelpa den ur sin förlägenhet. Sedan bade man att påräkna ett raskare, mera öppet system. Ingen tänkte, för tre dar sedan, på årsdagen af Hertigens af Berry död, utom kanske en handfull vanmägtiga Carlister, och se — inom få timmar är hela Paris i rörelse, i October, likasom 1 December. Administrationens oförutscende har förvandlat några uselt enfaldiga protestationer till verkliga förolämpningar, och imedgifvit dem rättigheten att irågasätlta det största synliga resultatet af Juli-revolutionen — Dbortdrifvandet af Carl den 10 och hans dynasti. Hvilka skall man i dag utmärka såsom oro stiftare? Carlisterne? Presterskapet? Men det är just mot Carlisterne, mot Presterna som uploppet från första början rigtat sig. Skall man påstå att det varit republicaner, Bonapartister, anarchister som börjat blifva upprorsmakare, när Henric den 5:tes anhängare upphört att vara det: Ja, måhända skall man säga detta, emedan ingenting är så beqvämt som att personalisera , att individualisera grunden till oroligheterna. Men hvem tror man sig kunna öfvertyga : I December, likasom i October, arresterade man Carlister, Buonapartister menniskor som erkände sig vara republikaner, några, dem deras ytterliga uselhet tvang att låta sig anses för sådane som endast ville plundra de rika. Man har hållit ransakning med alla dessa, men ej kunnat komma någon complott på spåren. Allt hvad man fått veta är all den styrelse, som utgått från Julii-revolutionen, endast eger makt öfver en del af de krafter som samverkat till utförande af denna revolution. Två saker blefvo i Julii oåterkalleligen besegrade: den dynasti, som var en fiende till 1759 års institutioner och den constitutionella monarki, som man bildat efter Engelskt mönster. De ministerer som, sedan Julii-da garne, efterträdt hvarandra, hafva handlat som om det endast varit dyhlifvit DA nacken cAMm ÄAlvervna Nnen Pete vatt ULL UC HaULl Ul silegitimitet och att den för sin frändskaps skull mm jagade konunga-ätten. FH England hemtade constitu narkiska formen beträffa både den doktrinära mi den medelvägsministere. du milieu) som efterträd trott alt den ovägerligen ven 1 det nya Frankrike, Men buru vill man bär alt fortsätta ett system, hufvudsatser blifvit anfalh gjorda? Huru vill man t verkan bibehålla en styn tution, utan att åter ho utan att söka, väl eller va densamma hvad segern röfvat den? Se der jus genhet, hvaruti de mak brutit befunnit sig alltsed garne. De hafva velat s! spillra af statsförfattning, brutet verktyg. De hal att de behöflde ett nylt constitution, lefvande tillal hvars alla lemmar obehind:i de rörasig. De hafva velat va för det ord som uttalades dagarnes exalterade känsla lär thron, stödd på repuhb stitutioner. De hafva sö sig att detta yttrande ej gon öfverlagd, mogen ön dan det ej utsått från en former företagen öfverlägt sa ord voro dock något de voro en instinktlik in snart sagdt enhällig inspi gaf sig luft i flere bestän fordringar, af hvilka re medförde det Engelska sy komliga förstöring, -nem skapets upphäfvande. Var det icke påtagligt gasatt pairskap icke mera pairskap 2 Hvad blef de constitution hvars hela till orundad på pairskapet? det af de tre statsmakteri ena, den upprätthållande, var att anse som fjettrad revolution som ansåg der Var det ej tydligt att ma stå från en constitution de fördömde, att man, med e arbeta på lösningen af d som innefattade en inmonar på republicanska institutic Problemet är visserligen Vi erkänna det; regeringe det; men icke borde den upgifva all tanka på dess! har ansatt hättra att hjelr