arbetet, som Medborgaren till en bör-
jan meddelat, ehuru nedskrifven med en
omfattande öfversigt så väl af Sve-
riges historia som landets närvarande
allmänna tillstånd, är likväl ännu på
långt när icke det intressantaste. Det
väsentligaste resultat Läsaren drager
derutaf, är att erfara huru en främ-
ling, uppvext i ett: land, som sett
allt förstöras, omskapas och födas
på nytt under en och samma ge-
neration, som derföre på närma-
re håll varit i tillfälle observera
så väl fördelen, som olyckorna af för-
ändringen, till deras verkan på folkets
seder och upplysning och samhällets
utbildande, huru säga vi, denna främ-
ling fäster cn ojemför rligt större vigt vid
nödvändigheten af våra institutioners
förbättring än vanligen wvi sjelfve. En
fremlings omdöme i detta afseende som,
afskild från allt enskildt intresse äfven
som alla ärfda fördomar, likväl yttsar
att våra garantier till största delen
äro bländverk , kan icke sakna bety-
delse, serdeles när det sker under det
skönaste rättvisande i öfrigt af Sven-
ska nationens goda egenskaper. Men
vi sade, att detta icke är den, för
oss intressantaste delen af arbetet,
Uti den påföljande delen eller dagbo-
ken öfver Riksdagen har neml. För-
fattaren visat huru han följt ärender-
ne med en så beundransvärd noggrann-
het, att vi nästan skulle tro, det knapt
någon af våra egne Riksdagsmän skul-
le vara i stånd att göra en sådan pPe-
lation deröfver, för att ej tala om i-
dåeernas och stilens rikedom, som sätter
arbetet i bredd med alstrenaf Frank-
rikes berömdaste jurnalister. Det är
denna noggrannhet i sak, som fram—
för allt geren vigt åt hans omdömen.
Ftt serskildt intresse får naturligtvis
arbetet derigenom att Förf. äfven va-
vit i tillfälle att publicera flere här
kända händelser, som tillhörde kulisi-
intrigen, och i Sverige icke kunde
bli föremål för offentligheten. Sjelfva
behandlingssättet, som utgör cn bland-
ning af anförda uldrag ur Riksdags-
mäns anföranden och Förf:s egna om-
dömen, är högst lockande för Läsaren,
då det gifvit honom tillfälle, att för
hvarje gång serskildt kunna såsom man
säger, slå spiken på hufvudet.
(Forts. e. 2. 2.
AS a RR a RR RR
A
