ra, huru Sveriges tillstånd, seder och
inrättningar oupphörligt blifvit van-
ställda af utlänningen. Ännu för 6
till 8 år sedan kunde man tryggt på-
stå, alt vårt fosterland var vida mera
fremmande för det öfriga Europa, än
tillståndet i mindre Asien eller Japan,
och Stockholms utseende, omgilningar
och lefnadssätt ungefär lika tillförlit-
ligt tecknade i utländska beskrifningar
som Tombuktu eller trakten kring Her-
culis stoder, Först för några år se-
dan hafva Tyskarne börjat vikta sin
uppmärhsamhet på Skandinavien, och
man kunde uästan säga, att de upp-
täckter , som erhöllos genom Ruhss
historin och Schuberts resa, öppnade
för främlingen lika okända utsigter,
som Cooks första resa i Söderhafvet.
Brokes och Lloyds resor hafva äfven
hos Engelsmännen spridt någon dager
öfver samma föremål. Men i Frank-
rike har ända till närvarande tid rådt
den djupaste okunnighet både om land
och folk; och detta har gått så långt,
att månge i Frankrike resande lands-
män hafva hört annars bildade Fran-
soser fråga: Comment sappelle votre
pays? Sverige — 2 Ah! jen-
tends, cCest la Svisse.... Om Se Ve
Denna okunnighet hos andra natio-
ner angår i synnerhet Sveriges poli-
tiska samhällsskick och händelserna för
dagen. De Tyska bladen, och de
Fransyska, när de någon gång inne-
hållit något om Sverige, ha alltid
varit uppfyllda med det mest ensidiga
beröm för våra Styrelseformer och
vår förvaltning, och beprisande af
vår välmåga och förnöjdhet, så att
man nästan skulle tro, att våra ut-
ländska missioner vore medarbetare i
journalerna, om icke deras omdömen
ofta voro förenade med vrängda och
vanställda uppgifter i sak.
Vid sådan erfarenhet, som den nu
nämnda, måste hvarje undantag ifrån
regeln vara högst välkommet; ty in-
genbing kan mera intressera foster-
Tlandsvännen, än att äfven erfara af-
, lägsnare nationers deltagande för eg-
na öden, olyckor eller förhoppningar.
Ett sådant undantag visar sig uti en
Fransysk Författares arbete, infördt
i ett häfte ar Revue Francaise för
- I sistlidet år, och innehållande : dels en
l afhandling om den constitutionella
r I friheten i Sverige, dels en dagbok el-
råle rättare strödda anteckningar om
- I sistförflutne riksdag, då författaren
Ilsjelf varit i Sverige. Den Svenske
I I Medborgarens sista Nummer innehål-
- ler öfversättning af en del utaf den
I första afdelningen, och har utfäst sig
afatt tid efter annan lemna några ut-
-I drag urv arbetet, (som utgör 60 sidor
1 a I TYVÄRR FA RY