HVAR UA ATILUANA sofisk anda samt djupa och mångsidiga kunskaper. . Hertigen af Chartres hyste samma tanka; han anförtrodde åt henne sina tre sönårs och sin dotters uppfostran, med titeln gouverneur, hvilken egna benämning, använd på ett fruntimmer, misshagade Ludvig XVI och väckte folkets löje. Inställd i Palais-Koyal i sin nya befattning, författade, Madame Genlis, för att rättvisa det val man hade gjort af henne till lärarinna åt de Kongl. prinsarne, åtskilhga arbeten för barns uppfostran, hvilka till stor del vunnadked bre ORUL , 40 nit sin tillfälliga ryktbarhet genom författarinnans då varande ställning. Adele et Theodore , les Veillces du Chateau, les Annales de la vertu, le Theatre deducation dateras från denna tid. Dessa böcker, hvilka icke mera lernas till läsning åt våra barn, framställa en alltför trogen spegel af den lindriga moral och , den ytliga undervisning, som den tiden gåfvos under en fernissa af behag i tanka och, pryclighet i uttr yck.. Ingen solidare egenskap eller allvarsam förtjenst utmärka dem. Ingenting naift, djupt, originelt afbryter deras milda eotonighet. Emedlertid utbröt 178) års. revolution, Den omfattades, som man vet, med värma inom PalaissRoyal, bck Madame: Genlis aktade sig väl för att icke följa med modet på det stället åer hon vistades. Hon anlade trefärgade band och kokarden. Hon besökte sklubbarne, och hennes man, sedermera känd under namnet Sillery, intog sin plats på Girondisternas bänkar, likasom han sedermera msgd dem delade chavotten. Denta tidpunkt i Madame Genlis lefnad har varit föremål för ett strängt tadel från Rojalisternas sida , hvilka anklagat henne att hafva comprometterat sina elever, då hon förde dem in i revolutionsyran. Denna förebråelse hade vatit Töga oroande, om den blifvit upptagen med frimodighet och erkänd med stolthet, men Madame Genlis, på en gång Rojalist och bigott, blef förvirrad deraf, och försvarade sig lamt och oskickligt... ; Sedan hon hade gjort en resa till Engl and, på hvilken hon åtföljdes af Petion, begaf hon sig till Belgien une der Dumouriez s första fälttåg och följde dit M:lle dOrleans, äfvensom Hertisen af Chartres, (den nu regerande Koriungen). Fr ån Belgien reste Madanie de Genlis till Schweitz, till Klost, St. Clara i Brem. MT 1. mn md NT ILA PO 0 FANA TIS g HP OA USS OyG TOVE ARR -—-— IT JAA EISRAAES Hon stannade här nära Hamburg, hvarest en koloni af Franska emigravter då befann sig, till större delen anhängare af 1791 års covstitution, och bland hvilka man räknade Lafayette, Mathieu Dumas, båda Hrr Lameth, äfvensom andra män af talang och snille såsom, Rivarol, Mallet-Dupon , Mounier, m. fl. Denna vistelseort var lättare att bibehålla, och Madame Genvlis utgaf här berättelsen om sitt uppför ande under revolutionen , som är ett kuriöst document. I Hamburg bortgifte hon sin niece M:lle de Sercey med en aktad handlande derstädes, Mathissen, : Efter återkomsten till Frankrike uppsöktes hon i sin enslighet af Orleanska husets frikostighet. Icke dessmindre hade hon en vana att slösa, som gjorde satt alltid något omkring henne utvisade behof. Det är för öl rigt anmärkningsvärdt, att hon hvarken efter restaurationen eller efter ata revolutionen har ålersynts i Palåis-Royal, eller ens offentligt emottagit något besök afsina höga. beskyddare, hvartill orsaken ännu icke är uppdagad. Ibland Madame de Genliss romaner synes den lilla historiska novellen Mademoiselle Clairmont, intaga främsta vummet. Det är, säger Chenier, ett litet förträffligt arbete allt igenom. Kortheten är dess minsta förtjenst. Karaktärerna äro tecknade med en förtjusande sanning. Inga sökta händelser eller gudaktiga declamationer; handlingen enkel, stilen naturlig, berältelsen lefvande och läsarens intresse alltid i tilltagande; se der, hvad man finner 1 denna bok. Man skulle tro sig läsa ett efterlemnadt arbete af Madame de Lafayetle. Madame de Genlis, säger en kvritikus, har skrifvit förfärligt Ag och försökt sig i tusen olika slag, ifån tillfällighetsstycken till det Unlexikaliska compilationen3 ifrån den poetiska romanen till samlingar af hushållsrön och kokkonstens framsteg. Hon har skrifvit för Prinsars och för lakejers uppfostran. Hon har meddelat råd för thronen och gifvit 2 ga undervisande föreskrifter för förma-: ket. Om : man tager kännedom af denna storaå mångfald af skrifter, skall man för hennes olikartade talanger finna henne berättigad till den titel hon erhållit af tniversal-genie. Vi vilja Jicke med den oedräglige Rivarol säga, att himlen vägrade snillets trollkraft åt hennes alster, likasom oskuldens be2 blan 24 Mi TE RN ön SP Sa må, vt er AOLUTIMIR SITCLLA får icke dersöka de tiska uttryck, som vande uppfattning dring af menniskohje sublima gåfvan af e ningskraft och en dju sinnighet, dessa eg ordningen, fattades fullkomligt. Hon hållet i den stora Vv dess ideer och förd de der alla de färg tjenade sig för sin p att uppfatta dess löj fin urskiljning iaktti VLIL JAI LI af. Men utom cor har hon icke för: ta eller skildra någ ning, och hon synes tsakat de menskligay lunda, än tvärt igen drägten i Ludvig d. traktat naturens skåd genom fönsterrutorne le Chasse. Hennes vai visa sig framför alll lade historiska rom: tidehvarf ständigt det tidehvarfs skep uti hvilket hon lefd RÄTTEGÅNG Vi införa följande ria såsom ett bidrag t för de så ofta hörd: om ofullkomlighetei ningslagar i krimina I Juli månad näst ett hus vid Drottni en betydlig stöld I vid namn Berns. I Ren hemkom, fann ren till ett af sina och ett i detsamma uppdyrkadt, samt mare cefterseende guldoch silfvermy per samt flere rev öfver denna förlus! noga om ingen mt fanns som kundel gi förbrytarens upptäc om dagen regnat, s: våta, och ban föra efterse om några s efter den som oloflti. met. Han varseb!l vid skåpet stående ännu våta och ken efter stora mans vanskaplighet. Bern lisbetjeningen, i hvi turerne af de besyni FE ES FI ( Han 2 PT VIY AA OO vn jl